Andra människors berättelser kan var en spegel. Lilla spegel på väggen där, vem är jag. Jag har ju avslutat flera relationer, de kan inte bli något förän jämvikten är där och respekten. Jag
har litat 100% på någon, det funkar inte. Jag har varit naiv, det funkar häller inte. Jag har förlorat min tillit, det funkar inte. Jag har förlorat min egenvärde, och jag måste bygga upp den, fast jag inte vet hur, just
det lärde inte någon mig. Under tiden kommer jag inte vara lycklig. För allt det som spegeln säger nu, är mera av raliteter, jag är inte 20 längre, det ser jag i spegeln.
Spegelbilden ger ofta de svaren en fokuserar
på. I min spegel ser jag en sliten kvinna och hon ler inte. Hon stirrar på mig och väntar att jag skall ge henne svaren.