Ja vi sätter lite fart!

Retorik, rätt ord i rätt tid: Kultur-uke

Det är ju redan november.

Det är Halloween och alla hälgons aften, jag kanske är ett spöke, jag vaknar i alla fall i spöktiden, i tretiden på morgonen. Och vandrar runt i huset ensam som ett spöke. Ja och med katten, precis som en häxa, det är kvasten som saknas, men den står på trappan.

Tiden går så fort att det behövs bara årsalmancka men river av 2015 ur almanackan.

Jag pratade med läkaren i går och sa att det verkar vara en tid då folk inte längre pratar med varandra, och det bekräftatde hon och menade det var en global trend. Jag tror jag är på rätt kurs, och behöver inga nyårslöften, fast rätt kurs men lite i otakt. November är månaden med för lite ljus. Gråheten stjäl ljuset och påverkar humöret år lite fel håll. Det är lugnt. Det blir ljusare igen. Till våren måste jag ta turen jag länge har planerat: först till Oslo sedan till Begen och hem igen via Trondheim. The Big Three i en och samma resa. jag hoppas besöka mosters grav samt Marit och Elsa Marie i Oslo, i Bergen måste jag besöka Christian G-K och Heike, jag måste träffa min gamla terapeut Christian, innan det blir för sent, åldern tar ju livet av folk, och til slut Trondheim, som jag hoppas återvända till, permanent. Hem till roten min.

Och bloggen och facebook, jag lovar att inte skriva mera på något av desa forum! innan jag kan skriva igen, nu sätter jag bara skräck i folk på facebook med alla utrotningshotade djur, de tror att jag vill utrota dem, suck! och här skriver jag på tomgång. Jag måste för attans skriva något som säljer. Jag måste fä tillbaka energin humöret.

Men långsamt bli allting till:

 

Jag sär? Nja, men detta är ju vackert!

Naturlagarna:

Ingen ting är gratis och ingen ting blir borta. Om det är gratis så är det någon annan som betalar priset.

Ingenting är gratis, jag betalar för att skriva här, för den som läser är det nästan gratis, fast till Intenrnet säljer du din själ och din integritet. Jag tänker avsluta bloggande här, sedan denna historian inte alls är slut men kanske är på det mest dramstiska: vill mor och bror någonsinne förstå, att när man invaderar någon och förstör en annan människa så får denna betala priset om inte de gör det. Är det jag som får stå för hela räkningen? eller vill det även sippla över till de som kommer efter mig; arvsynden. Vill kusinen som är journalist, skriva Historien om sin kusins tapte ära? Svaret på både frågorna är nog, nej! Ganska enkelt! Min kusin håller nu på med att hitta bilder av sina förfäder, de som redan är borta, och sedan ingenting är gratis, kommer jag inte till att hjälpa till denna gången. 

Jag tänker sno min publik för slutet av detta Drama. Hur vill mitt liv bli vidare, vill det bli det tröstlösa träsket eller vill jag sitta med alla Nobelmedaljarna runt haslen en vacker dag?

Här går det inte att, löpa och köpa, eller läs mer i årgång 2020.

ingenting blir borta varken de spår i mig eller de elektroniska spår! jag blir dock inte spårlöst försvunnen.

Jag är och blir en nörd, min far var en Språknörd och själv är jag en Miljönörd. i julklapp önsker jag mig solceller. Ja inte en, men ett komplett paket som jag kan platsera på något tak, och kanske blir det min nästa hobby efter detta blottande blogggandet?

Fast något annat vill visa sig, är jag beroende av mitt ensamma blottande bloggande eller vill jag avsluta galant vid årskiftet. Väl här har ni verkligen möjlighethen att får veta:

Nästan gratis! 

No women?

Konsten att avsluta

- eller att sluta medan leken är god, eller enligt retorikern Watz när situationen är över. 

Nu blev ni imponerat över mina retorik-kunskaper eller hur! Undrar på om jag hade fått Underkänd hela meneingen. Det är strax tid för inlämning av Retorisk analys för 6 gången. Sjukgymnasten säger att ortopeden skall skriva att jag inte ska skriva på grund av armen. 

Men där uppe råder kadaverdiciplin, de vill då sannroliken Underkänna hela kursen fast jag sakanar bara denna J.... analysen för att få hela kursen Godkänd. De ville nog ha gillat det, de gillar när huvuden rullar, i alla fall mitt, och jag som drömmer om att bli headhuntad, men aldrig att de tog det boksatevligen, bara huvudet, huvudrullning. Jag kunne liksom ha tänkt mig att det var kö in på telefonen med uppdrag i kö. Alltså headhunting, fast jag har börjat bli rädd för att bara bli ett huvud kortare, i dagens samhälle är det nog det de menar med det gamla engelska utrycket, de tar det bokstavligen i dag. 

Nu är jag ju redan kort, ja längre än Morreus, men ändå. I dagens samhälle gillar vi inte korta folk, inte de som ler för mycket och på Idol gilllar vi inte de som har brandskador. För var även jag så tankelös, men nu kan jag inte riktigt med detta häller, hur kan man nu gilla eller misgilla folk på teven som man nu aldrig har pratat med. Det är som det faktisk inte finns någon skärm där längre, varken på datorn eller teven. Vi har blivit tokiga, vi ser inte grannarna de är overkliga medan vi sitter och gillar och misgillar folk virtuellt. Fy fader for en frukansvärd trix, tänk att vi är helmanipulreade, vi ser inte att november är varm som juli, men faen ser vi på teven, och datorn och smarta plattor fy fan och här sitter jag och glor in i en platt värld och kallar det kommunikation, fy fader, detta är ju bara en jäkla selfie; fy fader var är mor grannen Kristina och alla folken blivit av? Jag sitter här med en platta och pratar fy fader det är vekligen på tiden och sluta och efter den söta klådan kommer den sura svidan och högt hänger de och sura är de!

Och himlen är alldeles inte oskyldigt blå! 

just call my name

Den allvarsamma leken.

Jag har just lämnat Facebook, dessförinnan kom jag hem, det är 20 grader varmare än vad jag växte upp med en gång i tiden, fast jag inte kan visa till någon statistik. Den varma senhösten glädjer mig inte. Det är allvar nu, och jag känner mig ensam på spelplanen. Hur spelar man ensam mot global uppvärmning och en massutrotning, vi har hållit på alltför länge och kört den breda vägen. Fort har det gått och med flygplan och raketer och fotoner forserar vi gränserna. 

På åtti-talet kom, löp och köp, och alltid billigast, och vi gick på den alla ihop ungefär fast det redan fanns kunskap då om jordens tillstånd och att riktiningen var fel. Hur kunde vi då gå i fel riktning. Fort snabbt och billigt, de tre magiska orden fungerade. Vardagslyx åt folket! Teknik Apple och fascination över innovation kreativitet företagsverksamhet, som var positivt laddade ord. Det som ingen ifrågrsätter är ok? Ja det verkade så. Det var köpecenterblommning, överallt öppnades nya områden där familjen kunde ha sin söndagsutflykt och kunde handla vad de än måtte begära på ett och samma stället. MED BIL! Det är otroligt vad det går att stoppa in i en bil! Mil efter mil, till köpsentret med den billigaste korven. Det bugnade i köpsentren av varor till 99.90, 999.90 och 9998.90. och fast alla vet att det är dumt så går det att faktisk säga att du fick platteven för under 10 000, den kronan du sparade blev din triumf. På HoM o IKea vadade och vader man i käder och varor med finessor som det inte går att stå emot. Det finns nu 100 matvare-affärer i varje lilla kommun, och med ett varoutbud som rymmer alla behov, som vore det helt naturligt, att ha 100 olika cornflakes-paket. Skräck! På HoM fråssas det så kläderna ligger på golvet och på Ikea är man inte säker på om man kommer ut igen när man har gått in, ändå är det fortfarande söndagunderhållningen. Bilen är det ultimats framkomstmedel, bekvämt garanterat att det inte sitter på någon utlännning eller andra du inte gillar där, vi har gjort ett vägsystem med filar bilar rundeller och som alltid tar kortaste vägen, det sprängs som vore det omöjligt att göra en väg med en kurva, och det byggs fel saker, gigantbygg i betong, företag som producerar ännu mera till våra behov som vi inte har. 

Bubblan, en tillväxt som bygger på att det lönar sig att tråla fisk i NordNorge köra den till Kina där den fileteras och sedan packas den i långtveckistan för den säljs i köpsentret i NordNorge, det lönar sig då transport är med att skapa tillväxt. Och fisken blir billigare än om den fileteras och säljs där den fiskas. Trolleritrix, just precis det är det. Och vem låter sig luras, alla! Vi har skapat något som är ett riktig troll, och vem har skapat det? Det började med en idé och ett nobelpris? och snöbollen rullade så fort och blev så mäktig att det var först då medel-temperaturen hade smält snöbollen att varningtecken började nå några.

Det som är klurig är att det lönar sig med många mellan-händer, det lönar sig med gifter, då varan skickas långt och även svamp och andre varelser gillar fukter från regnskogen kläder från indien, och tillbaka till naturlagarna, när det blir för billigt är det någon annan som betalar priset; vem kan det vara? småbarn som andas in gifter? naturen som källan till de biljarder välfyllda överfulla köpcentren som säljer allt till 9.90 99.90 och 998.90.

Hur har de klarat att få till ett monster av handel mellan länder, med ekonomi, där tillväxt är varor och tjänster som ett land säljer. I princip spelar det ingen roll vilken vara och vilken tjänst, och ekonomer tjenar sig stenrika, det gör alla som gör innovationer är kreativa och förtagsamma, och skitt det samma vad det nu är för skit de säljer så länge det gynnar tillväxten, eller är det så enkelt som jag framställer det? Nej, det är mycket mera komplext, vi sitter i spindelns nät, och sprallar med förtjusning. 

Jag gillar bibeln, jag som är utan illusioner om himmel och helvetet, och som inte har läst så många visa böcker. Om man ser på bibeln som rena metaforer så är den fantastisk, nej man kan inte odla både gud och mammon, dansa runt guldkalven, god och d-evil som kan vara ytterpunkt där människan aldrig kan ta platsen som gudomlig. Människan är ett vanligt djur med överdimesionerat hjärna, den har inte gjort oss vis, bara mera strategisk egoistiska.

Det kunde inte gå bra, när människan tror sig stå över alla andra, så att de även har en himmel när de har sabbat bort sitt liv eller alla andras eller hela jorden, så är de fortfarande så dumma att de tror att de ska upp till en oas, från oasen de förstörde.

Suck, jag är inte glad, jag spelar alltid ensam på bortebana med motståndare som är troll, flerhuvuda och jag skulle önskat att vi var ett lag, där får jag skylla mig själv, min uppväxt gör att jag inte trivs i lag, där alla gärna vill ha bollen och det alltid är en konkurrens.

Vi använder snart två klot om året, detta budskapet är för inellektuellt till att nästn någon fattar innebörden, vi utrotar djur i en allt större hastighet, jag saknar statistik, den finns inte lätt tillgänglig, men utrotningen sker i stor skala med att vi utrotar heka ekosystem, jag saknar statistik, vi lägger vägar och köpcenter, ännu flera, på muldigt jordsmån, vi vet inte längre vad som är värdefullt, vi tror det är den senaste modetröjan. vi saknar referenser, vi saknar vishet vi saknar kunskap vi saknar tid lugn och närvaro, vi befinner oss rent virtuella platser och där är världen mera spännande än ute där visdommen finns trots allt.

Vi är på alldeles fel väg det är för sent och snu och vi får invänta N för Nemesis! jag behöver familjen släkten och nätverket, nu är det så finurlig att jag inte får detta, då jag kommer från en familj med lika dåliga skript som tillväxtideologin, och jag verkar följa detta skript med. Eller gjorde till jag insåg detta lite försent, precis som med tilllväxtideologin.

Men nej detta stämmer inte riktig, jag har ju förmågan att nätverka kommunicera och föra min och naturens talan. Jag skulle önskat att telefonen ringde och nätverket av de goda krafterna stod på andra sidan av tråden och sa: Du behövs! Come on then lets move it! och då inte virtuellt men som innan antroposen, då folk pratde med folk, och inte med sin plast och metallburk!

 

Prat!

De rider om natten

en titel av Howard Fast som handlar om raismen i USA, som jag läste då jag var ung.

Natten har inte dagens skydd, det som inte får ses visar upp sig då. Jag har haft en lång resa, jag har fått uplevd livet där nere och har stor tolerens for de som inte klarade kraven. I natt drömde jag om mitt huvudfag från som jag inte klarade. Det kommer igen och igen i drömmmar som att jag inte klarar gymnasiet, replay. I natt drömde jag att min man och jag var på samma sal, ja sudiesal, han gick vidare och jag insåg som vanligt att här kommer jag inte vidare. Jag har inte en chans. Och jag får skylla mig själv. men i drömmen sökte jag lösningar, jag försökte komma vidare. Det spöker om natten, brutna oavslutatde realtioner, jag har flera, på natten kommmer de - ofta som ett problem som vill ha en lösning. Jag hoppar kroken lossnar en dag och jag flyter friare och greppet om mig släpper. Ja i levande live.

Jag har planer, jag har inte skumma planer men ideer, jag måste närma mig ännu mera den jag är, jag måste leva ut den jag är. Låter det skumt? nu blir hon en han? nejdå jag blir jag och hon eller hen, men mina drömmar måste jag realisera medan det ännu finns tid, och kära miljövänner, det kommer inte att gå på bekostnad av min hjärtesak: Miljöfrågan!

Heim te Trøndelag
Dagen e tjuven?
Fryd ligger o väntar?
men vi krisar o alarmen går..
men jag får leva MITT liv...
Eg må leva det sjøl- men du får leva med meg

| Svar

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!