sommaruppehåll. Hopp skapar man tillsmammans med andra. Självklart går det att sitta på en öde ö och hopppas. Men jättetrist att vara där, som en annan robinson.
En behöver inte simma över
kanalen till harry potter för att hitta en sagovärld. De muntliga berättelser från uminnliga tider, samlade bland annat av Asbjørnsen och Moe i Norge, med sin rundvandring i fjällbygdene och säkert överallt där
de kom till. Det finns sagor och äventyr hela jorden runt, några är vandrar - historier. De vill berätta något om livet, och ofta när folk går runt i det tröstlösa träsket, så behöver en överleva
vardagen i Livets hårda skola. Den är inte så enkel, om en verkligen lever. Det går självklart att surfa på ytan, men skall en vara en helt fri så betalar någon annan för det. Att leva innebär problem
och de skall en helst klara att lösa lite oberonde av sin mobil eller surf. Common scense i äventyren är att de du hjälper, ofta kommer att hjälpa dig i ett annat skäde, oavsett hur lågt de blir bedömd av den gemena
hop; eller är det om den gemena hop, bara en elak fördom av mig? Den som lever vidare får se.
De flesta anar inte att utmaningarna kommer efter de har fått prinsen, det är då historian börjar i våra dagar,
förut skillde man sig inte. Det har nästan blivit omöjlighetens konst att hålla ihop en familj, för de flesta tror att äventyren finns något annat ställe. Men det är klart att om en känner att en är
gift med ett troll, eller är ett troll själv, så blir det lika olyckligt oavsett. och det går att gräla och ta livet av varandra resten av livet, för att vinna dikussionen om vem som var det egentliga trollet, och på slagmarken
finns deras barn kvar, när det viktiagste var att sitta i var sitt bepansrade glashus av stål. Och vid att inte taga ansvar skicar de båda skulden vidare till barnen som får bära den resten av sina liv. Den är sabla tung skulden,
och lägger sig på skuldrarna som en evig börda.
Men det är nog inte bättre om föräldrar lever tillsammans som troll eller är trollåt mot varandra, de blir absolut inga förebilder, och det behöver
barnen, så de inte behöver läsa för många äventyr. Vilken matemaisk uppgift det blir at leva tillsammans, eller hur? Ett evig plussande och minusande. Och inte pussande. Det gäller bara att hålla räkningen?
Trollet kan vi alla vara, eller trollåt som de sa i min mors hembygd, Snåsa. Det att veta att det har ni huvuden är ju bra att veta. Det går med andra inte an att bli riktig av med det, men det kanske spricker det lite om vi sätter
ljus på det.