Jag har sovit dåligt och det skulle ta fyra nätter att lista ut varför. Jag är huvudrollinhavare i en realityserie och sedan det inte är någon film som kan stängas av har jag ständigt huvudrollen. Ja nu har
jag haft huvudrollen i hela mitt liv och nu vill jag vara huvudrollinhavare i en annan film eller evt byta till regissör. När man växer upp med denna roll och det blir normalt så reagerar ingen andra på det bortsätt från
mitt psyke. Detta är en klassisk roll men de flesta kan kanske identifiera och lämna, jag sitter fast då det är min uppfostran, och tror du inte jäklarna har tänkt att det skall förbli min roll. Det som är med reality
är ju att rollerarn spikas och när någon drar fördelar av detta så bryr de sig då faen i om detta är ett problem för huvudrollinhavaren. Några människor har förmågan att bara tänka på
sig själva och vad som gynnar dem. I en så familj växte jag upp och är annorlunda, då jag inte kan klara att göra den samma bragd, moralen säger ifrån att det inte är ok att göra så. Men för den
som lever på detta sättet finns det inga nackdelar tydligen, och fulheter får den ta som tar emot och skylla sig själv för att ha gått i fällan igen. I min värld satt och sitter rävsaxarna tätt. Akta snart
dödar rävsaxan mig, och krokodiltårar rinner från saxägarna.