Dagen i dag ser ut att rymma allt livet kan bjuda på, sol värma blommning vår eller sommar. Och varför denna ständiga känslan av omöjligheten att njuta. Det är inte bara bara ett vara miljöpåstridig,
per definition är allting negativt eller ett täcken på något negativt. Det mästa man läser har negativ vinkel, vi lever i en tid där fanden målas på varje vägg vartän hen snur sig. Ok framtiden blir
kanske ful. Men det borde inte ta bort glädjen här och nu. I så fall finns det ingen mening i att kämpa för en bättre värld om den redan är och förblir ett helvete. Amen och punkt slut. Någon poäng är
det i bibelns ord: gled dig över dagen, för morgondagen känner ingen. Så kära medmänniskor; Gläd er över dagen, solen blommorna och det man har. Man behöver väl inte lida varje dag för männiksor
och världens tillkortokommande, inte varje dag väl?