Den dumma retoriken har fångat mig. Inte har de jäklar av retoriker sänkt mig, men attpåtill hade de bra föreläsningar. Och sedan jag mera är filosof en praktisk retoriker, så har jag fastnat.
Det gav
nya glasögon, det går att se det mesta ur ett retorisk perspektiv. Och de har med en Bessewissser att göra. Ja där var jag inte någon besserwisser, men jag är ju det egentligen.
De höll ju på med vad som är
bra retorik och ja visst ska den vara publikanpassat för att nå fram. De gillade Fredrik R., dumissarna, bara för att retoriker ofta blir PR-folk och skriver säkert tal åt vissa, säkert publikanpassade, allt för publikanpassade.
Jag vill nog hävda att budskapet till en bra retoiker måste hålla minst tre generationer. Det måste vara hållbart i nutid, som almängiltiga världsarv, det måste tåla tidens tand. Hållbart ja, det vill
säga att om tre genrationer måste de tycka budskapet från Fredrik R. var glimrande. Här gäller inte tre huvudargument med exempel från ålderdomshemmet, och ett motargument som pulveriseras innan slutargument och slutkläm.
Detta är ju inte en lek, det är budskap som folk skall ta till sig, det måste komma från hjärtat, de kan inte vara korrekta, 3 minuters programmerade och utan närver. Målet kan inte vara förprogrammerade robotar.
Någon är för engagerade, jag ser mig i bland i Åsa R.'s kostym, de/vi blir som måltavlor för alla som gillar att skjuta.
Oavsett måste retoriken hålla, inte bara argumenten, men hela paketet. Just som
hållbar utveckling och hållbara skepp och hållbara samhällen.
Utan en hållbar retorik finns kanske inte den tredje generationen.