Facebookberoende. Ett tema jag int tänk över överhuvudtaget. Det bara känns som obehag när jag lämnar och det ligger som en liten plåga i bakhuviúdet till jag öppnat nästa gång. Pliktrogen som
jag är läser jag allas inlägg. Jag lägger mycket tid på detta nu mera än mitt pluggande. Nu ja det är inte så hämskt många, som vanligt. Den stora fördelen med facebook är nätvärket,
problemen är att det du lägger ut identifierast med din innersta personlighet. Det är något som blir fel. Plötslig sitter jag med otroligt många som tycker som jag och de andra har lämnat. Jättejobbigt då det
är jättertråkigt med alla som tycker som en själv. Och när slekten raderar en, eller när man själv gör detta fördi man har muslimer judar och krsitna på samma sida eller om man gör det av andra orsaker.
Folk skal man nu aldrig leka med och radera så där. Det är igen något som skorrar. Snart har jag inge vänner bara folk som tycker som jag. Det är ett otroligt ososialt socilat behov. Jag hoppas att jag någomngång
kommer i ett forum med människor där jag kan ha roligt. Ja som jag hade tillsammans med min kusin för väldigt länge sen. Riktigt rolig med verkliga människor i verklgheten. Det du!