i dag börjar jag igen på Retorik på högskolan efter studieuppehåll. Jag vet nu inte hur länge jag kommer hålla ut. Det är nu inte det som passar mig, jag har för liten pathos, känsla, och ethos,
personlig utstrålning, och logos, förnuft, samtidigt. Alla skall vara där samtidigt för att få det bästa talet. För mig handlar det mera om att papperet inte skall rista för mycket i mina händer. Och när
jag står framför publiken är hjärnan tömd för all förnuft. Då står jag där med mitt primitiva kamp flykt beteende med ristande händer och förtter. I retoriken skall talet dessutom ha kairos, dvs
att även skall talet vara precis i tiden. Men det krävs nog mycket om man skall matcha människor som Marthin Luther Kings tal: I have a dream