så blir det i första omgång en genomgång av biologin. som egenligen handlar om läran om allt levande och länken imellan det som lever och dens omgivning, som utgör ekologin. Ett finurligt och ett system, där
vi alla är nära kopplade ihop med vår levande och icke-levande omgivning.
Vi behövs inte på jorden, sedan vi i motsats till många av de andra organsimer, som är helt centrala för livet i stort, egentligen
inte har någon roll på jorden. Men vi har makten till att utplåna allt liv på jorden om vi vill. De flesta har velat det, med att inte välja, då larmet gick.
Oförstånd och ovilja, en stor skepsis, och det
värsta är ignoransen, det måste vara en härskare-strategi med blandning av full tystnad och att alienera sig från dem som larmade, så man fick även stå i ett dåligt ljus. Och man upplevde det, som de lät
en stå där, dvs med att låta vara att visa empati. Hos vissa förstod man dock att de inte forstod problematiken, och att man bevarade banden till dem vidare.
Människan är en av jordens nyaste arter, och från de
gick på två ben, och det frigjorde händerna som redskap, och att hjärnan har utverklad på ett sätt, så är de kapabla till att planera, vara strategiska, välja och skapa allianser, eller välja bort och skapa
allianser.
Människan är allt-ätande och kan välja att äta kött eller vegansk, de har förmågan till att tänka abstarkt i olika grad, de har en krigersk natur och mycken aggression, men också en social
natur, de har förmågan att knyta band, dela med sig, skapa grobotten, få saker att växa och en skapande förmåga.
Men den handlar inte om att skapa liv. Det är ett stort språng i människans natur, och
på grund av sina förmågor till att ta bort det de inte gillar, eller till att välja in det de gillar för mycket, så har vi hamnat vid jordens sammanbrott.
Respekt är egentligen ledordet, om människan vill fortsätta,
sedan det finns klara gränser för deras aktivitet, men ingen klar myndighet, däremellan. Det finns ju tro, och säkert gamla kunskaper om naturen och som sin egen härre, som hos ursprungsbefolkningen och andra folkslag, som lever i
direkt samspel med naturen. Eller bara som en ren kunskap om att naturen står över oss i hierarki.
Det är nära att sammanlikna människan som ger sig på sitt eget hem eller värd, i ett omedvetet och medvetet syfte
att döda sin värd, med skadedjur. Det blir till medvetet när man har fått infot. Sedan ignorans lätt övergår till ren ovilja.
Och däremellan, finns häller ingen klara skiljer.