mot

Uppgradera Håvard Hedde här, för han blev erklärat loosare då han gick över hela fjällen för att bli sviken, i dag är det klassifiserat som förlust, och svikaren som vinnaren.

I nuvarnde system så fördelar vi, nej vi fördelar inte längre, någon annan har tagit över belönings-sytemet, men de som sviker blir högt belönade och vi har ett system som belönar det, och vi har låtit det bedömma värden av oss. I det systemet har de utslagna inte något värde, de kanske har blivit svikna, det vet man inte, men vi belönar folk via pengar och straffar dem via avsaknaden av pengar.

Källan till kunskap är vetenskap, eller böcker och teorin, via erfarenheter och livsvisdom, den sista är underskattat, för den svår åtkomlig. Livs-visdom är att dra erfarenheter från de bästa och de värsta upplevelser och inte ta dem personligen, men sätta dem i en sammanhang. Känslor är även en källa till kunskap, men förnuftet är en nödvändig faktor. Min far var inte kyrklig, men han gillade väldig vissa delar av den boken, som äger mycken livsvisdom, och där är det ett fel-grepp som det inte det finns någon ursäkt för, och det är sveket: Judas-pengar kallas den inkomsten.

Svek vad är det? Det börjar bli svårt om det är satt i system. Mannen i kostym från Total, belönas gränslöst mycket, och det är för ett rent svek. Hur har världen kan han göra så, har han ingen kunskap eller förstånd?

Eller så är han likgiltig, det är avsaknad av allt: Anständighet, värdighet, medkänsla, förståelse, en total avsaknad av all typ av kunskap. Ekonomisk kunskap? Vi låter den frågan vila, om man nu kan kalla det en kunskap. Eller en okunskap kanske, det får vi närmare se på en annan dag. Men kan en kunskap flyga i lösa luften?

Men Håvard Hedde gick över hela fjällen, och var så absolut ingen svikare. Han ägde en förmåga som inte är så vanlig, och kanske går det millionen på dusinet av folk som går hela vägen för någon eller något, som är viktig eller viktiga för dem. Det belönas inte. Det är en förmåga som räknas som bortkastad i dag. Tänk att gå lön-löst över ett fjäll. Vilken tönt! Ja, just!

var selektiv mutism, det jag utvecklade ja runt och efter 10 års ålder, och förmågan att prata och i andras närvaro och speciellt i plenum, i många många år kunde det bara vara en eller två personer i rummet, ni kan tänka vilket handicap det blir när man måste kunde förmedla kunskap muntlig, som längre ut i studie-tiden och även senare. Folk trodde jag var efter-bliven och det har också jag trott, dessutom var det ingen som uppmärksammade det eller tog häsnyn till det.

I dag kan jag utrycka mig i plenum, men helst inte, men det hela är en tränings-sak, och då jag forstod då lossnade det, det är riktig gamla spärrar, som sitter kvar lite som trollen.

Men tänka sig att börja på Retorik då, när det gäller den saken, så är jag inte så rädd för att prova nya saker, och det var väldig lätt att komma in Retorik, och det gick då ganska bra, intill Bistvan kom in i rommet, det gick rykten om hans nådlöshet, och nådlös var han, och då satte skräcken in och det han då sa om min röst, går direkt in i skamvrån, för han sa att jag fyra-fem barn-röster i min röst, jag fick ett schock då med, och han sa det så alla i rummet hörde det, och det blev i princip omöjligt att återvända, han sa att jag borde kontakta logoped, men så dum var jag dock inte, men jag kontaktade i stället en sång-pedagog, och där går jag fortfarande, men nu över glädjen i att sjunga.

Detta händer i samma vävan som min moster dör och där jag åkte fram och tillbaka Oslo, för att hjälpa henne, och att försöka vara där för henne. Hon skulle bara visst hur viktig hon var. Det visste hon inte. Och året efter dog min far. Och jag försökta också att vara där, med och för honom. Med dem försvann de anständiga, och livtes trygga ankare.

De fyra-fem barnrösterna är ifrån de allvarliga barndoms-trauman, som går att tidfestas och jag började jobba aktiv med det hos specialist på trauma, för att jag började forstå graden av allvar i det. 

Det är jätte-allvarligt och skammen över det som jag har ägd, kan kanske gå upp i rök en dag eller inte. Det är så lätt att inte klara sig i livet, för det beror på vad du har varit med om, och jag har fått en respekt för de utslagna. För att det är inte så svårt att hamna där. Men det är svårt att vara där.

Och det är ju folks nedlåtandehet som upprätt-håller utanförskapen.