mot

och om gränslöshet, forumen är gränslösa och det är så det är, man vet inte var och hur det landar. Miljön är det jag kan och det ger energi men att röra sig gränlöshetens områden är också otroligt påfrestande. Det gränslösa beteende kallas borderline, det har inte jag, men forumen kan också ha gränslösheten i sig. Och det gränslösa är alltid lika gränslöst. Den dagen jag känner mig trygg på att någon högre myndighet har tagit asnvar för vår miljö, så är det att backa ur de ollka forum, det vore bra att sitta i en församling med toleranta folk och med väggar runt sig.

Och kunne känna att tryggheten sänker sig, men ingen av oss anar troligen hur det samhället vill se ut. Jag är extremt trött av att leva på alerten. Tänk om det löste sig snabbt och julen blev en trygg högtid. Att lösa miljöproblemen på en dryg månad?

I wish! 

För nu blir innehållet gravt.

Jag har varit i kyrkliga sammanhang, och då försköker de nagla en med frågan:

Tror du på gud, och det dirketa svaret blir: Vad har du med det att göra?

Svaret väcker en iskyla i rummet, och du blir naglat till väggen, med spik i händer och fötter, av rena is-tappar. 

Och jag viile ha tänk: Vilken fruktansvärd ogudlig församling, ja om jag hade tänkt högt, så hade jag sagt just det, och det ville inte varit så populärt just i den församlingen, det var fel svar.

Men skall inte vara för ärlig häller. 

I församling efter församling där de skall ha ens kollekt, hade trolig svarat miit varit precis det.

De tycker kanske det är oförskämd, men det är inte, det är ganska så rakt och ärligt.

Det är högst en privat sak, man kanske inte har något svar på det, och den gränsen har inte någon något med att forsera.

För i vissa miljön accpetras inte det motsatta: Du tror väl inte?

Och jag ville samt det samma: Vad har du med det att göra, egentligen? 

i all världen är det man sorterar folk efter, är det inte hudfärgen, så hittar de på någon annan sollningfråga. Ja, enligt hur jag ser det.

Det är inte meningsfullt. Om man lägger ut sin böne-matta på andras golv, så kan man förstå att det kan väcka problem. Men om man är tyst, så är det också hotfullt?

Men då är det trots allt deras problem.

Respekt är väl det som min egen far hade. Där man respekterar allt och alla man möter.

Det är då, större ting kan ske. I respekt för de andra och det andra, får det och de vara de de var och det det egentligen var. 

Man skall aldrig trycka sig in i folks innersta rum.