sluten, och i dag slutade dagen på Raoul Wallenbergs torg, han är en av mina största hjältar.
Det var XR sin cykelaktion för klimatet och bakom häcken på Raoul Wallenbergs torg, var naturen utställd
med foton från Nationalstadsparken, som firar 25 år men är hotad, med båda vanliga och sällsynta arter.
Jag har börjat bli rörd när jag ser på. Jag är jag, för att jag tänker, och en människa
sedan jag känner. Jag tillhör så absolut naivisterna, de som inte kan spekulera, de som är helhjärtade eller genomtänkta följer ett spår. Man kan inte spela med viktigaste. Det är som att spela rysk ruljett med
sina barn, och det är långt under någons värdighet.
Och enligt Ibsen: Häft dig ej med bagateller, det är kärnan som det gäller.
Jag känner även tacksamhet, för om jag skulle dö, så
har jag också levd med en viss värdighet.
Boken Anne Frank fick jag då jag var 4 av min far, och parallellt med ett trauma, börjar det enorma engagemanget jag har haft, och där något ställe, slutas cirkeln.