Jag har kvar en väderstation, den viser månfaser och tryck, klockan och temperatur.
Barometer fick jag upp ögonen up för då jag såg filmen om Munin och Muminpappan som ror ut med familjen och de kommer till ön
med hattifnattene, som tar barometern, vilket drama.
Nu har jag envist bestämd mig för att tro på väderstationen, den visar även på sol eller nedbörd, förra gången kom inte regnet den spådde, dvs
att jag kan tolka den fel eller att man inte kan tolka vädret enbart utifrån den, men den meter lågtryck och högtryck, och dvs att jag är intresserad av fysik, och en till en viss grad av matematik. Det är mått och siffror.
I dag hade SVT inslag om utrotningen, men i Kina. Det att använda rätt ord måste man göra om en kritiserar, men sedan en massutrotning pågår, inte enbart i Kina men nära oss när de tar skogar, ängar, mark,
bäckar, våtmarker, förorenar haven och i en pågående dramatisk klimatändring, det är alltså inte enbart i Kina men globalt, utvecklingen är högste grad av fara. Och kan inte placeras i Kina, då det
är globalt, sedan alla länder är med i det ekonomiska systemet och i ett fossilt accepterande och därmed pågår det flera processer som undrminderar oss, först var det långsamt men säkert, sedan accelererande
och nu som Trump, högst ostabil och det är osäkert när det slår benen under oss. Men om inte så allt för länge, i detta tempot.
Med att inte ge den centrala informationen, så blir teven en del av katastrofen
eller delaktiga och inte någon lösning på den största katastrofen någonsin, ja för människan, vi tillhör de nyaste arterna på jorden och vi har inte en central roll i något riktig system.
Men vilket
privilegium det har varit att få se jorden, den stund vi är här!
Jag fick det privilegiet och jag vill gärna ge det vidare.