Nej det går inte att känna det, men i bland känner jag också mig som en nar, fast jag inte har äldat upp snart ett helt kontinents viktiga regnskog. I går kom jag tre timmar för tidligt och för att överleva
så drack jag en vitvinbärs-dryck, vad hette det nu igen? och åt en salt blomkål på hotel Diplomat, och då måste man genomföra det hela med en ganska hög stilförning. På utomhus-kafen bredvid Berns,
satt jag då med min vitvinbärsdricka och en kopp kaffe, och då kom det en liten sparv och drack ur den lilla mjölkkannan, otrolig gulligt, det hade jag aldrig sett förut. Det blev lite värre att hålla stilförningen
på hotel Dimplomat, jag satt ensam inne och skulle försöka få blomkålsbiten med salta vita jordgubbar elegant ned. Men visst gick det, och jag svarade ärlig då han frågade hur det smakade: Intressant! och det passade
ganska bra. Jag känner mig igen ifrån hela mitt liv, lite udda på fel plats i fel tid. Egentligen alltid lika själv och med en lika hopplös känsla av att, jag ser och ser jag måste ha hamnat på fel sida av klotet,
för de var så underliga där. Tänk en salt blomkål med vita ofärdiga jordgubbar till spöpris!