2020

att man som i dag tänker att individen behöver incitament för att fungera i ett samhälle, pengar, så att inte alla ligger under olika buskagen och bara super. Folk belönas med pengar och där kan de mäta varandra och avståndet till grannen. Och det är hela drivkraften. Många män tycker det okej, sedan de tycker att männen som hamnar långt uppe i hierkan representerar dem, fast den andra ligger inte under ett buskage och supar, den andra har det i ett barskåp, är det det som håller hela samhället ihop. Sedan många inte är missnöjda med en hierarki, och supande gör inget om det sker i skogen eller från ett barskåp? Livet börjar att verka som en riktig höjdare eller hur.

Att livet börjar att te sig meningslöst? Ja det kan man tycka om man inte meter det på det sättet. I storleken på barskåpet, målerierna på väggarna och i antalet garageportar och i materialet på garageportar. Varför lever man? För sin garageuppgång i mahogny, eller i teak, det finns bara ytan för den är mätbar. Och alla typ av grupper och samhällen mäter varandra i förhållande till varandra, garageporten i centimeter. Min garage är större än din, i millimeter. Nu har jag levd en period med hopplösheten lite för nära.

Garageportar är inte intressanta, men om det är alltings mått? Att det är så på riktig? Att jag som individ inte är någon, om jag inte meter mig mot någon, att livet består i olika mått på barskåpet och garageporten, att hela livet handlar om att tävla om omfånget av barskåp + garageportar, att däri ligger lyckan. Bara i jämförandet. Meningslöst? Ja verkligen, men om det är limmet i samhället. Det finns inget utom garageportar och mått på barakåpet, det var allt det var värd att leva och dö för. I bland börjar livet kännas meningslöst, sedan om det är incitamenten i alla grupper, att mäta och jämföra storleken på sina väskor och ryggsäckar, matlådor, häckar och buskagen i trädgården, och även kunskap, som även blir ett mått i antalet pengar, digitala, det är allt, och sedan blir det en resa till Syden, sedan livets mening blev borta, så hela livet handlar om att bunkra på av sånt som är mätbart i förhållande till grannen.

Suck, är livet så hemskt? och var var livbojarna?? de finns i sjön???

Vad behöver individen? Det är alltid dom, men alla är individ, dvs vad behöver Jag.

Och sedan kan man överföra det på de andra? Nej vi måste ta de behov alla har gemensamt, sysselsättning, ja visst, en arbetsmiljö med kollegor, ja visst. Och sedan behöver man närhet, förtrolighet, beröring och att bli rörd. Att kräva det, blir att utsätta någon, och att be om det är att bli utsatt. Sterilt bemötande är att inte visa någon, vad en behöver. Ett underskott av det, blir till politik och valresultat. Ensamhushållen på 60 kvadrat, ingen mötesplatser eller danslokal. Många lever i dag hela sina liv på isolat, okej det ger fördelar, man är inte bunden, eller? Det finns olika behov, tekniken har löst praktiska problem, men allting har sitt pris, robotar? Troligen är behoven för mänsklig kontakt långt större, fast man aldrig nämna det, för då känner man sig blottad. Individen behöver sysselsättning? Eller individen behöver att få vara en människa? Individen behöver någon eller några. Individen behöver effektiviseras? Jag är en långsam människa, och de flesta går i sin takt. Att effektivisera en människa, är det ett samhälsmål och det går nytta för? Det gör nytta för människan? För individen? Det ger nytta för? Äh? För? Samhälle behöver effektivisering? Behöver de de? Samhället är jag och dem runt mig.

Närhet är att konkurrera i Lets dance? Eller närheten på farmen. Bonde söker fru, nätdejting, eller på stan?

Det är i samma changern som smuts, folk vill inte ha smuts? För att det är äckligt? Smutstillägg, men samhället har blivit för sterilt, de transplanterar bajs till individen, sedan det är ett underskott. Det är inte farlig att ta i smuts, på gårdarna handlade allt om gödning, individen behöver smuts, ja på händerna. Individen vill ha smuts? Se det beror på vad folk tänker på med ordet smuts.

Det har blivit ett glapp mellan vad man behöver, och vad man säger individen behöver. Individen behöver båda det ena och det andra, men om bara de andra är individer, så börjar det hela att bli som en långsökt hypotes, ganska långt ifrån verkligheten.