är inlärd från far, men den har brustit de senaste åren, rätt och slätt för att jag blir lite illsken. Man skall aldrig låta sig retas. För då förlorar man anständigheten sin. Det att inte
kunde hejda den, är egentligen något nytt. Den äldsta form för projisering är att lägga sina egna känslor hos någon annan, det tricket fungerar väldig bra vid behov för dominans, man pekar på någon
annan med den känslan man själv känner, det är därför vissa åsikter kan få så stor plats, för allt många folk genomskådar det inte så lätt, men med åren så skådar
jag hunden på håren. Projisering är att lägga sina egna negativa käsnlor hos någon annan, och försöka att låta någon annan få äga den. Men det är ett moment 22, för då kan man
projicera sina egna känslor, med att dömma andra.
Men skall alltid vara större än andras känslor, enligt det jag lärde och enligt sunt förnuft.
Det är säkert också därför jag
använder ordet dum när jag pekar, det är det värsta ordet jag känner, sedan just den känslan har jag ägd av att hänga efter, men så lättlurad är jag inte längre att jag inte ser projiseringar. Jag
fattar det ganska så fort. Men sedan man bara skall säga något, när man känner sin anständighets-gränsen och följa den, så måste jag medge, att den inlärningen har brustit lite de sista åren.
Det jobbiga är att då får man ta själva projieseringen, okej då, för det får man, och det är därför hög stilförning lönar sig i längden.
För annars hamnar man bara i dets
centurm. Eller drabbas av den känslan som projiseras. Det är därfor den skickas ut, ganska enkelt, för att drabba någon. Jag undrar på om den användas medvetet eller bara omedveten? och temat blir igen trumpen.
Hade
jag varit mitt gamla jag, så hade jag aldrig sagt detta högt häller.
Nu försöker jag att smita, för jag villa nu aldrig ha skrivit någonting här alls i så fall.
I all världen började jag
med för? I all världen sitter jag här för? Hur i all världen kom jag hit?
Så vi hankar tillbaka till den inlärda anständighets-grensen. Med eller utan ä.
Det tillhör de-konstruktivismen, och
är helt ärlig ingen meningsfull syssel, för man går alltid ut ifrån att de andra handlar i god tro. Antagligen så handlar folk flest i besta mening, och där kan bara alla nå vidare med att vara konstruktiva.
Och hur ser det egentligen ut i naturen i kväll? På tampen av den 10 januari 2021.
Fokusen vidare blir utåtriktad och att bygga upp igen det ner-rivna.
Annars blir året 2021 inte till något meningsfullt år.