mot

till att vara med och spela bort livet.

är utsuddade i dag, mellan distans och närhet, och så vidare, i vissa fall är det en fördel, särlig när man vill mobilisera viktiga budskap, sedan i dag har vi en helt ny media-bild, sedan den gamla fungerade inte, då livet kom på sin spets, så pass illa var det för den, som tog livet på sitt största allvar:

Möjligheten att rädda jorden har vi alla i dag, via vissa trovärdiga forum och länker:

 

https://secure.avaaz.org/campaign/en/in_solidarity_with_pierre_1/?cfTHveb

 

Det utgör ingen fara att stödja livet på Jorden, sedan det är våra liv som vi också stödjer.

Vem vill dö bort? Det är den stora skräcken.

Media är färd med att göra sig överflödiga, och jag tycker det är trist, för media har varit som en fast bastion runt en alltid, och jag har haft ett stort förtroende för dem.

Det är inte jag som väljer bort dem, då blir det ju på eget val.

Jag har inte den makten till att påvkera, om de vill fortsätta att vara den fasta punkten för folk.

 

och som alltid gäller det, att bara se men inte röra.

förnämade?

Det har jag lärt under Facebooks gång att inte ta det personligen. Stror sätt.

Själv brukar jag inte såra andra med flit, och därmed ser jag att man kan inte veta varför den enskilda gör som den gör, gillar den dig inte, så kan den göra det ändå, så enormt viktig är man inte, folk kan reagera för stunden, eller för allltid. Det kan man inte kontrollera.

Jag är helt utsliten, det har jag varit väldig länge, jag bara gör ändå, som jag alltid har gjort, mera än jag förmår. Det är lite rovdrift över det, och jag klarar inte ha koll på avtal, event, grupper, allt roterar runt och runt och runt varje morgon, så sitter huvudet i ett kaos, som går runt och runt och runt och runt. Och jag skall ha varit här och där och till slut så säger hjärnan bara klick, och sedan är jag fastlåst i läget inget. Att vilja välja så mycket, innebär för mycket och sedan så hänger allt för högt.

Det är två månader igen att ändra vårt beteende på, innan det sägs vara för sent, vem gamblar med det? Då är man o-seriös, och okej man kan glädjas åt att självhävda länge, men jag vill inte ha gjort det, och jag kommer häller inte att göra det. Det finns en skillnad på folk.

Hade inte tiden inhämtad mig, och miljöproblemen kommit i kapp, så ville jag säkert ha förblivit en liten grå mus, de har inte så läng levnadstid, och räknas för grymt ointressanta.

Man kan skilja på folk, sedan det en grupp opportunister, de som inte tar livet på allvar, men väntar på olika möjligheter, de tar aldrig ställning, sedan de är beroende av ett spel, där de utnyttjar vind-läget.

De folken kan säkert vara trevliga, men i botten blir det till ett stort svek i vissa delar av vår historia, när det gäller, så kan de utgöra orsaken till mass-utrotelsen, och klimatändringar, som kan bli omöjliga att stoppa. Om man nu verkligen är opportunist, så vill man tänka när man läser detta, att de är bättre än dessa ståndhaftiga. VArför? Det är för att de är sig själv närmast, och menar att de är rätt och har rätt. Självtviveln kan bli så liten, att man offrar allt.

Mitt inlägg om Arktisk tog inte den norska gruppen: Grønn politikk in. Oppurtinist? Jag hoppas han inte läser det, för lite arg blev jag. Det är väldig ansvarslöst att bli för självrättfärdig, och väldig lite ödmjuk. Det är att sätta sig framför budskapet han inte gillar. Det är ett hemskt oattraktivt beteende.

Kejsaren har kläder och isbjörnen har päls, så klaga inte!

Djuren och djurens majesteter är bara något av det varckraste jag ser, och hur de rör sig i sina egna domäner. Eller i sina olika levnads-miljö här på Jorden.

Jag beklagar alla avtalen jag inte kommer ihåg! Säg till på messenger i så fall, så att minnet kanske går i gång igen någon gång.

var ett hem.

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!