fråga och jag får precis de svaren jag hade väntat, sedan det är ju öppenbart, fast det är osagt.
Att inte benämna är nog en artigshetsgrej när det inte är en feghtesgrej. Det är ju så
många utan erfarenhet att det säkert är svårt att vara ett upplyst vittne. Eller vilja vara. Det beror på hur man ser på folk. Bekväma, undviknade i konflikter, gillar inte obehagligheter, gillar inte problem eller utslagenhet,
för det skall vara propert.
Undvikande löner sig bara till en viss gräns. '
De flesta gillar ju att få uppmärksamhet, ja men att glänsa och bli populära, det finns ganska enkla vägar uppåt,
och varför skall man sitta i lorten då? Ja det ni, det är väl där ma möter livet på riktig och utan föklädning. Om alla skall sköta bara sina egna liv, så sker ingen interaktioner.
Och
det gynnar inte helheten.
Jag har även tagit kontakt med en klasskompis, och fick bekräftat det jag hade vetat under alla år.
Det är bra att ha haft tillit till folk. För då finns banden kvar.
Och
det var oförstörda band, och det var bra, för då har man redat ut det problemet.
Och då var det bara lögnen kvar, den som täckte över verkligheten.
Till det okännbara.
Jobbom!