mot

något framför förhänget i flyget den gången vi flög, och snackade extra högt, så var de gärna en norrmann, det värsta var att de var så gulliga när man började prata med dem, vänliga och givmilda, en delade sina 30 lotter med mig. Bondefangen, dvs säga att de satt fast i sina roller, och hade inte spelturymme när de var låsta i sina positioner.

Det går inte att vara arga på dem häller, alla normännen, sedan det kräver en skolering att hamna i det ena eller den andra miljön, det var lite det Bjørneboe skrev om, det är inte precis ondskan man möter, jag gillar ju norrmännen, fast inte alla de konstiga attityderna.

Jag är inte så väldig olika folket jag kommer i från, att de är lika över hela klotet? det är möjlig, men man bruker at märka när det är en norrmann där, sedan det är ganska så märkbart.

är en dygd, sedan det att hålla huvudet kallt, behövs om det är hätt runt en.

Jag tycker det är typisk norsk med avsaknaden, och jag är typisk norsk.

Men om man nu vill vara en förbild, så får man försöka träna upp förmågan.

Att låta sig *vippe av pinnen* då blir i grunden en fån, att reagera spontant, då måste man ta enligt psykologin, avbetinga en reflex.

Troligen kan man inte uppfostra sig till att bli perfekt, nu vet ju alla hur de kan *vippe meg av pinnen.* Trump, säger dom, och sedan så offrar man väl inte sin tid på det, det vore meningslöst, i dessa tider, då skrotet snart kvävar oss, och kanske om vi torpederar haven och luften samtidig, så finns inte syran kvar; en måste välja sina kamper förstår ni, och inte rikta dem åt fel håll.