mot

är lögnen.

Trump får bli exemplet igen. VAd gör en när en männsika ljuger en rakt i ansiktet, utan skam?

En ting är att ljuga, det andra är att vara så driven i lögnen så man inte känner någon skam. Driven är kanske är ordet, det driver honom, det finns inget som han inte kan ljuga om. Därmed om man tror på honom, så finns det inga hållpunkter längre. Lögnen ersätter faktan som tidpunkt, år och dag, och byter om på det som var. En lögn som har repterats länge nog, kan uppleves som fakta. Om man håller folk i från faktan, även i "morderna" regimer så är de lost, troligen är det inte många som kan genomskåda lögner, sedan då måste man ha många grundfaktan. Eller var duktig på genomskåda männsikor. Att bluffa är ju att få det att framstå som fakta, och ingen hade gjort det, om det inte hade fungerat på vissa.

säga att tvivel, är hinder nummer ett, att allt en säger dras i tvivel, i det oändliga, man kan aldrig få rätt och allt som blir sagt, blir brukt imot en. Men då vill det säga att det finns flera hinder, hindren före hindret och förhindrat, ja den är vanlig i kriminal-litteraturen. Vem man tror på är helt avgörande. Om man allt man säger inte är trovärdig, varför skall man säga något mera någon gång. Detta är en klassiker också i verkligheten, det finns så många rätt-saker, man behöver inte vända sig till kriminal-litteraturen. Att bara se ytan, är lönn-löst om man fatkisk skall kunne se igonom saken.