Ibsen, som är världens näst mest sedda darmatiker, kopierad ifrån en text, så hade han många guldkorn, och det var min mor som drog oss med på teatern, där jag satt och led mig igenom, men guldkornen slinkade
in med eller utan min mors hjälp.
Vi läste ett par-tre böcker hon och jag, för en dramatiker skriver inte precis som de draman man ser på teven, det är ju fösök på att spegla samhället, ofta som samhällskritk.
Och så var det den godaste Stockmann, och han sa enligt minnet, eller så är det jag som plaserat orden i hans munn: Fullt och helt och ikke stykkevis och delt, på norskan. och dem kan man kalla kverulanter om man vill. Precis som
med, stakkaren i Norge, för man vet aldrig om det var han eller psykiatrikern som var den verkliga kverulanten: https://no.wikipedia.org/wiki/Arnold_Jukler%C3%B8d
I alle fall
så gjorde de sig av med honom. Ibsen har flera guldkorn: Evig ejes kun det tabte. Jag grubblade på det i ungefär 20 år, innan det placerade sig som: Javisst! Men det finns tolkningsutrymme, gör det inte? Och så var det i Vildanden
Ibsen skrev om att livslögner eller illusioner är det värste man tar i från folk. Och sedan var det August Strindberg som sa: Det är synd om männsikorna, och sedan jag har lite för mycket av empatin, så delar jag hans
åsikt.
Då jag utbildade mig, var jag målmedveten, valde linj på gymnasiet efter målen, jag skulle ju jobba för miljön. Och sedan är det på ett sätt villkorlöst, resten av livet. Man kan kalla
det expertis, för man kan inte förhandla med och om kunskap. För mig blir det fel. Sedan var det i en Folkfiende av ibsen, en Stockmann, ja som inte var ifrån Stockholm, som sa det om fullt och helt... Det här slinkade in medan jag
tråkade, sedan det fanns inte mobiler eller hörlurar, och jag tog inte skada av det. Det går inte riktig att värja sig för vissa ord och meningar.
Det att vara trogen sitt eget budskap, kan vara för andra låta riktig
trubbigt som en stock och det kan kännas, fast jag bara är en ganska empatisk och vänlig person, för andra som inte har haft denna upplärningen, ungefär som att ta ifrån dem Askungsklänningen de köpte på
rea på H&M för 589.90 kronor, och i all världen vem vill krossa andras drömmar, som en annan ful gubbe.
Evig ejes kun det tapta, eller det förlorarade, blev till Aha! då jag såg att det jag kom bäst i håg
var det som jag inte fick eller som jag förlorade. Det gäller både saker och annat. Men det tog lång tid att klura ut det, i min tolkning.
I dag var jag även på Second Hand och köpte presenter och själv har
jag hamnat i det gillade som barn av kläder, just nu är skotsk-rutigt och sjömanns-mänster, det har det varit länge, men skotskrutigt, det var nog länge sedan. Det är ju även att köpa, fast den inte kostade 589.90.
Så vet man ju inte till slut vad gränsen går helt.
Det är också en förmån att förstå, det är inget önskan att förstöra för andra, för det finns ännu dem som aldrig
har haft en bal-klänning, det var illusionerna om trygghet, för jag har en känsla av att samhället raknar snart, det är ingen i affärerna i staden, och hur länge kan de sälje ingen ting?
Det ger ingen god känsla,
sedan folk inte är insatta i omställnings-tanken och förösker att överleva. Rent empatisk skulle jag önskat att folk höll ihop, och inte skyddar sig allt för mycket mot varandra. Det är inget vidare att se på
alla som faller utanför. Det är ingen tid att vara självnöjd i, sedan jag troligen är en av dem som går först, sedan jag kommer till att sträcka ut min hand, man kan ju inte bara gå förbi och vara helt likgiltig?
Eller hur! Men på något sätt så hade det varit bra just nu, med något guldkorn från någon författere, lyriker, damat, poet eller fiosof just här och akkurat nu.
Det är bara att just nu finns inte
riktig tillgång till någon av dessa guldkorn. Sedan det är en ny tid, som inte riktig har skrivits än, en tid då förändringen blir så stor, att man inte har erfarenheten än. Till att ha skrivit just de guldkornen
jag behöver ha Just nu!