vara så fruktansvärd dum, där det inte behövs.
Det går inte att röja i mina mail, 120 per dag, där två är viktiga, 120 varje dag, och alla är lagarade, dvs ca 3 milliarder stykcen, på
olika ställen, och jag har arkiverat de viktiga på 190 olika ställen, utan sammanahang, jag kommer inte att få gjort något annat i restan av mitt liv. Det är omöjlig att hitta några, när jag har gömt de
viktiga i 290 olika arkiv, så inga är öppenbara. Det är klart att det blir för mycket för mig. Mail och facebook måste jag använda som ångsest-mästring, bara kolla utan att gå igång, jag undrar
på om jag någon gång kommer till att fatta, att det inte hänger på mig. Man kan göra lita granna och det kan vara viktig, men att se in i lejonets gap, hänger inte ihop med verkligheten. Det är som datan mailen och
Facebook har ett omättligt gap. Men se man kan välja sina strider, och man kan säkert välja bort och in mail efter behov, men nu ser det precis ut som i gapet på ett riktig monster.
Det hänger möjligen på mig.
Att inte tro på riktig, att även det är ett monster.