det är så många som har haft monster under sängen, varför i all världen är de så svåra att sätta fingeret på? De glipper hela tiden.

med oändligt många verser.

Okej då, sedan det kallas hjärnspöken och är ett minne blott och inget drama för alla andra. Det spökar mest på natten, men även på dagen, högst levande de sista åren. Det är som riktiga spöken, man får aldrig helt greppet om det, det kommer när man är sårbar, och det säger precis så: Jag finns, fast du bara minns. Det är omöjligt att visa upp ett spöke, sedan det spökar bara för den som är känslig för det. Om jag skall ta det fram i dagsljuset, så spicker det, så att bara inga kan se det.

Så var man bara inga, dock! För ett shcock!

finns det även invasiva artar, det vill införda från andra länder, så att man kan möte krokodiler i skogen och på fjällen och i gatan, man kan aldrig vara för säker. Men nu är det bara det, att det farligaste djuret som någon gång har levd är människan, den håller på att utrota alla de andra. Så att det kanske kan vara en männsika som har klätt sig ut som en krokodil eller liknade, och som har gömt sig, bland alla de andra, så därför kan man aldrig veta, vad som händer en när man går utanför sin egen trygghetszon. Shcmack! Så var man tillintetgjord!

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!