Klas Berggrens bok, läste jag då jag gick i anhörigföreningen Anbo, från första kapitel visste jag slutet, är det för att jag är en sierska? Nejdå det hela var riktig välbekant men även väldig välskrivet. Det handlar om att inte kunde hantera sin roll som förälder och boken blev med det en barns röst, och det hela var för mig, men troligen inte för andra, en väl bekant dramaturgi nära det ofattbara, och man kan inte fatta den dramatik, som utspelar sig bakom en vanlig dörr.

Mera och mindre handlade boken bara om det, och varför har den så en absurd kraft i sig och hur kan någon regissera situationen till att spelet blir trovärdig på riktig?

Läsa boken då, och man vill se krafter som tillhör en värld som man inte trodde kunde finnas på riktig. Jag reckomenderar den då med påföljande myrkrypningar i själen.

För det fanns inte någon uppriktig kärlek där.

Eller djupdykning, som risikosport? nejdå, de riskerar ju inte så mycket, egotrippar kallas de.

I relationer.

Någon få aldrig chansen på grund av den misär och brister de växer upp i, någon säkrar sig, sedan vi lever i ett samhälle där man vill ha allt genast, blir risikon för stor att ta, det finns många sätt att säkra något utan att behöva känna för mycet, någon väljer fel, och någon väljer aldrig. Fast det är imponerade att halvparten lyckas i ett projekt som är så avgörande.

Uppriktighet i relationer, är ett tema som jag förbigår, sedan uppriktighet och uppriktighet handlar mycket om enbart känslor. Det är liksom inte någon matteuppgifter. Och det handlar om tillit. Och om att det är något som ingen kan påverka fullt och helt, sedan set är två egna och olika personer som ingår ett avtal, på lite olika villkor. 

Detta är det inte många som skriver under på idag, det är ifrån en vers: 

"Det er bedre å ha elsket og tapt enn aldri å ha elsket i det hele tatt.”

Det var inte jag som förstorade texten. Det handlar om något nästan ingen fattar. Det räknas som riktig gammaldags. Känslor utan medföljande kravbrev, påminnelser och inkassovarningar.

Om jag går god för texten? Nej troligen inte.

Eller att fästa sin krok i någon, är det uppriktig kärlek. Eller vill flera ha kroken i Sylvia? Återkommer.
Ett flygplan häller

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!