dum på sitt sätt, ja självklart, mitt i balansfältet är det få om någon är. Balanspunktet i kroppen skall ligga ungefär bakom naveln. Då är en i balans. Eller kan träna upp den i en viss
grad.
För mig är det ingen nyhet att jag är dum på mitt sätt, och då menar jag ointelligent, de flesta fattar förutom jag. Det är en typ av godtrogenhet, man kan faktisk bli lurad, sedan jag har tagit folk på
orden. Det är inte så fantastisk, det är lite löjligt, eller kan bli lite löjlig, eller jag kan bli lite löjlig i ett visst ljus-sken. Jag har ett kritisk sinne, men komplett var det dock ikke. Alla har dessa sidor då man
inte framstår i det bästa ljuset.
Godtrogen? Är det värre än att vara ondtrogen, ordet finns inte en gång, dvs att man går ut ifrån att inte folk är det. Men emapti måste vara en varibel och
springa ut ifrån att man tycker om andra männsikor. Empati är att känna med andra, att tycka de är okej, lite utan vidare.
VAd är motsatsen till Emapti? Antipati? Men det är för vanlig att inte känna
något med andra, inte bry sig när de ramlar, inte erbjuda sin arm, och troligen går det inte att nå hjärtan som inte känner det, vill veta av det och kanske aldrig kommer att medge att de behövde det.
Tillbaka till
ledare-skribenten, det är inte alls säkert att det bankar nägot hjärta i honom, för det beror på om han har något hjärte-lag, eller om det har blivit uppslukat av all den storhet, som någon faktisk känner
för sin personlighet, och som några kan känna beundran för, och därmed kan de häller inte nå något annat hjärta, eller nås, för man måste även våga låta det visas och klara av
att veta at vi alla är dumma på olika sätt, storheten är också dum, och kan bli mera åt elak-hållet. Självklart kan man leva så också. Men det går inte att beundra.
För DET är inte
så stort, och det kan bli till ren smålighet.
Och priset de betalar är sitt eget hjärta, och sedan brukar det gå illa i världen, när de styr.