som

vad är det? 

De pratar om det nu i förhållande till Corona, det är ett kronisk tillstånd av njutning, men jag har uppfattat det mera som en typ av oräddhet och en säkerhet på att en själv inte kommer att drabbas. Oräddhet är säkert som ett skydd, sedan rädslan försvagar immunförvaret, men troligen kan man inte själv veta. Det säger mera om olika sätt att uppleva situationen på, och det kan även vara en försvarsmekanism.

handlar om hu makten skyddar sina o-gärningar, hon levde natten innan de hittade henne där hon hang död i en livbåt, och hade kämpat i 3-4 timmar för att överleva, och ingen letade pga att det var utförd i svartsjukan.

Dr Phil är orädd, man kan säga vad man vill om honom, men precis som Mrs marple söker han sanningen. 

var väldig lite konkret, man kan undra på om han var gjord av materie, det mest konkreta med honom var handlaget, han var fingerferdig, hade handlag, var fingernäm och en duktig läkare. Fingerfärdigheten hans har jag ärvt, det måset vara väldig många känslo-celler i fingrarna, man kan känna med fingrerna, far var duktig på att rita, men gjorde det inte så ofta, men det gjorde hans bror, arkiteketen. Jag tykcer mycket om att rita, anvädna händerna för att laga och göra. Men även kusinen, som hade en annan far, var duktig på att rita, som barn tyckte jag hon var duktigare än jag. Det kommer ifrån flera håll. Jag tror inte kusinen fortsatte häller, men jag håller på i det små fortfarande, gör julkorten själv, för att jag tycker om det. Hade jag haft ett praktisk yrke vore det rörmockare, eller frisör. Händerna som verktyg passar mig, jag försökte i flera år innan Anhörigterapeut-utbildningen, att in på sjukgymnaststudierna på Högksolan, jag kom in i Norge, men inte där jag bodde, i Sverige. 

I köksfönstret mitt hänger en T-shirt som jag gjorde framför något klimat-event, det är inget Masterpiece, men jag gjorde den och jag gjorde den alldeles själv.