2020

människor som har lämnat eller lämnas av flocken, en del starka barn börjar tidigt att gå i egen riktning, eller en förstår som ansvarig vuxen att vägen inte är farbar, och många kan fatta när det är för sent. Det är ett ansvarstagande av större grad, och att ignorera någon är alltid att utsätta någon, och det skall man aldrig göra mot någon.

På något sätt var det alltså historian som upprepade sig hösten 2017, men det som i början var en egen väg, kan börja kännas som ett uppdrag undervägs, och på något sätt börjar det att handla om liv eller död personligen, för den som tar på sig uppdraget att vända allas färd mot stupet, och en klarar inte uppdraget, utan att förlita sig på stöd ifrån olika källor. Att gå sin egen väg, handlar om att förlita sig på något bortom flocken, sedan många inte fick stödet runt sig. Man börjar jobba för flockens överlevnad, men mötas av ett kallt ignorerande samtidig.

Intuition är det man förlitar sig på, och då börjar en vända sig till sin egen lyhördhet.

eller ignorans. 

Är det motsatsar, i alla fall är inte zombies gröna odjur med hoggtänder. Det var ett sätt för samhället, ursprungligen på Jaimaca, tror jag, att utesluta och straffa en ur flocken med att ignorera honom eller henne totalt; det är ett att de värsta sätt att straffa någon, och den straffade Zombien vill inte klara det i längden och börja må dåligt och därmed sker det som kan kallas en övergång till en zombie, en utstött i från flocken.

Beundran, är inte det ganska manligt, och männen kan bara beundra det manliga, de kan inte beundra en kvinna, bara hennes kropp. Och därför är det svårare för män att visa mod, sedan de riskerar mycket, enligt spelreglerna. Så är det nog, de beundrar arrogans, fast arrogans är en attityd av dold tillkortakommande uttryckt på ett sätt som ger beundran, pga av att det bara är så, dvs genom en lång historia. De som avböjer och visar mod, lever inte så länge, som Kennedy och ML King samt flera.

Att ignoreras, kan bli ett normaliserad läge, som flera mötte då de började dela klimatnyheterna, ignoransen kan ta död på de starkaste, och många har hamnat i utmattning, och i nödläge, men vissa är sega och har tyvärr vant sig med attityden; vissa förstår att det inte går att följa flocken till en var pris, fast zombievarningen följer. Dess flera som kommer på dess mera flytts zombievarningen bort ifrån dem, som kan bli flocken, om vi skall överleva. Men det visar styrkan av att ignorera människor, och varför många väljer flocken oavsett.

Dvs att risikera att stå för något, straffas ofta med ignorerande som kan döda de bästa mentalt. Och visar på vad det verkligen krävs av en människa att lämna sin flock för att hitta vägen bort ifrån en vandring mot stupet. Vi håller varandra bundna på ett sätt som inte är öppenbart rent ytligt. 

Om en har blivit ignorerad som barn, dör man antigen tidigt eller man blir seg och får ett skal av uthärding, som kommer att tåla mera av omgivningens reaktioner, utan att utplånas av det. Det är inte den lätta vägen genom livet, men den blir mera av en egenvandring.

Att gå sin egen väg, är inte någon defekt och är en styrka, men man riskerar mycket och det kommer att kosta.

Jag drömde då att jag kom till att stanna där jag var på grund av vinden. Ja loftsvåningen. Redan då var det klart att den ville skapa problem, men det blev ett långvarigt problem som gjorde att ramarna blev givna.

Egenart är det största upplevde hotet för den som vill vara störst, och inte vill tolerera andras egenart som människa, för att det upplevas som ett hot mot den egna behovet för störstheten, dvs den tror att det är bara är ett utrymme.

Sommaren 2017 var jag på väg bort från storstaden för att jobba som anhörigterapeut, och lämna biologin, något som hösten satte ett stopp för.