baken, delad, och sedan kan det omgöras till en proffesoniell bedömning av smakar, vi överför det till mästarekocken, om jag gillar bara kålrot, morot potatis och sötpotatis, och koriander, så är det bra
och det andra är dåligt, och sedan skrotar jag alla som inte har samma smaken och juryn jag sitter i, påtvinger jag min auktoritet, så de tycker bara koriander är bra de med.
Att detta blev långsökt, tja talang
är det talang? eller juryn som tycker, om man förstår att det inte är så seriöst så. Nobelmedaljen, ärlig är det också seriöst? Att nu är jag helt oseriös? Är jag det? eller är
det så att ni bara inte förstår min eminenta smak? Okej nu är jag möjligen på oseriösa vägar. Sedan det inte var koriander men krysatentemum, som var perfekt.
Smaken är inget att värdera något
ut i från, vad du gillar eller inte, är ditt eget problem?
I dag tror många att deras egen smak, är det största av alla faktum. Och det kallas smakslöshet.