under 90 talet och 2000 talet, det åtekommer en tomhet i miljöfrågorna. Det var verkligen fossilarnas ålder, jag fick en dotter i början av 90 talet och en till 2000, en prioiriterar det närmaste, och det som är
viktigast för en, 80 90 och 00 tog död på miljöfrågorna globalt, det var en stor utveklcing medicinskt och säkert en tro hos vissa på att männsikan kunde bota allt, även fattigdom och pest och ha kontrollen över
miljön. Jag gick igenom Östermalmstorgs gator i går. Självklart gick jag fel riktining och började vandra norrut, som en annan kärring? Kärringar har inte riktningsinne? se det msåte vi göra en enkät om.
Att gå 100 % fel har blivit normen, men en del gator vecker obehag, det är den gylna triangeln av levnadssätt, det ser precis ut som Aviicis levels, det ska gå uppåt, kosta vad det kosta vill. För självklart så kunde
inte välståndet från 80 talet hålla i sig, man plundrade neråt, allt liv blev underlagt människan och allt skulle en dra fördel av som männsika, fast livet gick längst där nere dog. Det var ju många
som registrerade det, även jag, man vad kunde man göra? Sedan var det några få själar som pratade om klimatet, och några förstod att livets gång är viktigare än glitter och glamor, som följde med utvecklingen,
och som barbie och ken-stilen är en förlängae arm av. Det är ingen höjdare när stilen skadar så mycket grunden. Eller dödar den. Det jag såg på Östermalmstorg är en sträban efter att fortsätta
uppåt, det är på tiden att vi skapar andra mallar för höjden. Pengar mätar bara nu galenskapen uppåt, och mallen är en kostymklädd man, modekostym, där kylan slår runt en. ÄR det verkligen mallen?
Hur får man ändrat bilden av vad som är mallen, sedan det verkar vara hårt att ändra något, som drar så många mot något. Där sitter vi i dag, sedan nestan alla bolag kör det samma och ingen verkar
vilja bryta rätten för bolag att dra pengar från grunden uppåt, som om det var något stort det hela. Det blir en utmaning, sedan folk flest följer strömmen uppåt oavsett vad de tycker, fast det hela går till
skogen. Dragplåster, eller nästan som en trumb eller hurricane, ingen av oss avböjer vi följer strömmen som vore vi viljelösa. Samhälle är organsierat för en att vi skall dras uppåt, och sedan måste
det brytas, sedan annars tar det oss.
Före och inte så värst långt fram, sedan inga vet och nyheterna på teven är dövstumma.