JAg har en jättond arm, sedan 2015, men är det armen som är ond, eller har någon varit ond mot den, faktumet är att den har blivit mitt fel. Och måset de skicka en film på teven om att en dam som åker bli
från Lyon in til Paris. Jag gjorde det en gång i tiden. Redan då var jag sten gammal, jag var 26 år. Om bilen var en cabriole, en öppen bil? Hur i all världen skall jag komma i håg det, men den var nog inte öppen
tror jag, men hur i all världen, skall jag komma i håg det, bilar är inte mitt expertområde. Varför åkte vi, jag åkte till Frankrike med en studie-vänninna, och sedan så kände hon någon i Lyon och
i Pyreneerna, eller egentligen i Katelonia, och där upp mot Pyrineerna såg jag gamar, eller kondorer. Jag skulle säkert in till Paris, men kommer bara ihåg sista delen in till Paris, sedan bara Paris är Paris. Jag var kartläsaren
då vi åkte genom Katalonien, och det är häller inte mitt speicalområde, sedan min hjärna behöver tid på sig. Och jag har alltid varit så fruktansvärd ordentelig, så resan var ungefär som att
åka med söndagsskolan. Det gick inte att komma helt på avvägerna.
Problemet med den onda armen, är att den vrider om sig varja natt, något måste ha blivit snädvridet där något ställe. Det är
den högra armen, och precis som hos dr. Strangelove, filmen såg jag på 80-talet, så fungerar den inte alls bra. Något i den lyder inte kommandon helt korrekt i från hjärnan. Dr. Strangelove satte varaktiga spår,
han var ju inte helt normal kan man säga. Det var ungefär på den tiden jag gick själv till teatern, det var nog inga andra som var intresserade av att se samtliga Dario Fo - föreställningarna, jag visste inte då vem han
var, men det var väldig bra teater och framförd av Frode Rasmusen på Trøndelag teater, vem som var teaterchef på tiden kommer jag inte ihåg, men ennu var det inte Frode, det var sedan.
Skrythalsen hörde jag som
barn, att framföra allt man har upplevd, hörs skrytigt ut förståss. Men ordentlig är orden som följer mig, är alltid lika Ordentlig. Jag kunde glatt ha utkonkurrerad påven. Men tebaka till Dr Stangelove, vissa saker
fastnar fullständigt. Ja det var hans högre arm som var okontrollerbar. Scenen låste sig i ett minnesbild. Av hela rama galenskapen, som inte är så galen, för det liknar på dagens trump, han har lite problem med den högra
armen, så är det högra armen och slutscenen jag kommer bäst ihåg. Ordentlig? Ja men det var min far, tråkigt ordentlig, ordentligt ordenlig, och suck och ack så lite påhitti. Påhittig? ja kanske han var det
med, men som jag, gömde det i skåpen, man tramsar inte med själva livet, det är i grunden farligt, för man måste leva med livet resten av sitt liv.
Vi msåte ta en retro av en av mina favoritfilmer, den var ju helgalen.
Men i bland kan det bli normalen. Det beror på vad folk accepterar.
Nu skall de visa filmen Göta kanal, måste de visa allt det jag har gjort, ja det är bara 10 år sedan och är en de vackraste resor jag har gjort ever,
naturen passerade i lagom takt, och skapade oförglömliga positiva minnen. Det var rätt och slätt vackert, även i Motala. Där hade de böcker av Wallö och Sjö.. de som skrev thrillers, och boken: Morden i Motala,
eller något liknande, jag läste aldrig boken klar, tiden med kriminallitteratur var ungefär helt över. Och i Motala tänkte jag att se graven till han som stod bakom Göta kanal, som då är en konstruktion av 33 slusser,
men vad hette han, inte platon häller, det är en gata i Södrtälje som har hans namn. Det börjar på P och det var det. Attans jag som har så gott pluggminne, minns inte just nu. Och sedan har vi figuren Ole, och han lever
inte längre, men han sa namnet, Platen, men det är ju inte det gatan i Södertälje heter?