2021

För mycken fattigdom och rikedom, och båda dessa miljön skapar offer, som kan bli till förövare. Och det är väl det vi ser i USA nu, för Trump är och blir en förövare, och folkmassan, där många inte kommer ifrån rikedommen, har en identifikation med honom, som säkert är enklare att greppa om man har växt upp i de olika miljön. 

Min far växte upp under förhållanden som kunde likna svält under dåliga år eller oår, och han berättade att han svalt, eller inte hade pengar till mat under studietiden. Han valde ju en sida, men de flesta männsikor, har nog inte den kapacién till att kunde välja på det sättet. Till slut blir det till en mängde reaktoner. Det är nog inte särskilt bra att växa upp med allt för lite av det mesta, det skapar hat, och det tror jag det gör det samma att växa upp och alltid få det man pekar på. Det skapar en berättigande attityd.

Jag läste boken Svält eller Sult, av Knut Hamsun, men min far hade en bok som var värre, den var ifrån krigen och var en serie på tre böcker, och handlade om en familj med tre bröder, som skulle överleva svälten, och den ena av brödrarna var uppe på natten och tog maten, och där får man den problematiken, för är det för litet av något, så börjar det gå utöver känslan av samhörighet. Bok-serien var kreepy, och jag tog inte med den vidare.

Det att sitta och se på att alla andra får, eller att få sitta och se på att de andra inte får, skapar de stora glappen i mellan människor, och det är inte så konstigt egentligen att det skapar väldig starka känslor hos och i människor. Tyvärr så verkar hatet ha släppt loss i USA, och det är inte bra, sedan hatet är en drivkraft, som inte kommer till att gynna någon. Egentligen. För om missnöje riktas konstruktivt som i en rörelse, så kan man uppnå gemensamma mål.

Hatet nu verkar vara helt plan-löst.

bovar och rikedom och Robin hood och att gå plankan och vara runt förbi i de skogarna, där det finns så många rika bovar, så är jag bara ofantlig nyfiken, och jag tror det var in denna ordningen, att jag tog med mig familjen på sightseeing på Gyllna Uttern, jag känner ju inte någon så rika. Intrycket är väl att det är en ganska kylig och formell miljö, det är ungefär som att placera en fluga i kylskåpet, och den blir långsam i rörelserna, och det hela blir till högst obekvämt. Jag har inte många av de markörerna som skall till för att passera igenom det nålögat. Det var faktisk inte så roligt att vara där på sightseeing. Och det var häller inte så roligt att äta en översalt dyr blomkål på Hotell Diplomat. Men bakom fasaderna så är det säkert många folk där med. Jag kommer inte till att Brittney på den Gyllna Uttern, det är inte allt som passar sig eller passerar just där. Nyfikenheten är ju inte enbart något positivt, men jag drass nu runt på den. Humorn hade nog häller passerad nålögat just där. Plumpt är även ett bra ord för när det inte passar sig. Det är inte så lång väg mellan de olika facken häller. Apropå så är ju demokratarnas färg blå, ja apropå förvicklingar. Dvs att färgerna inte tillhör någon och inte klövern och inte de andra blommorna häller.

Det kan bli ganska kvävande under för trånga fack, med för många märkningar på.

Alla är vi väl vara den vi blev, ja nu försöker jag att hitta på ursäkter.

För att jag är jag. För så jättestort var nu inte det häller. 

snart 7 år sedan min far dog, och det är fyra dagar till hans födelsedag.

Jag är stolt över honom, för att han höll fast på sina värderingar, trots att tiden bjöd på något helt annat. Jag låter Jul-stjärnan stå över hans födelsedag. Att han var en förebild, gör att det går att försöka att gå vidare i hans fot-spår, fast vi inte hade samma sko-storlek. 

Annars hade man väl bara trackat runt i modden.

Tänk att tiden går så fort! Om tiden bara är, så riskerar man att bli för passiv?

Detta var en allmän fråga, till folket. Jag har aldrig själv tänkt så mycket över den saken.