blev

Så skall vi göra en saga av det?

Sagan om vadå? Ja det du, finns det inte redan sagor om det?

Det får vi se närmare på, annars får man göra det om till en saga, eller hur?

Vad kan den heta? Mannen som inte gillade verkligheten? Kanske?

Men i sagorna så låg det onda hos trollen, det var inte alls mänskligt.

Kan man göra det om till något långt borta, som inte alla har något med det normala att göra.

Sjeik Trumf i fjärma Östen, noll referenser till verkligheten, sedan det är i en annan värld. Omgivet av sådant vi inte känner släktskap till.

Tillbaka till existerande personer som Trump, president, det speciella är väl inte att det mesta är fake, det speciella är väl att folk följer honom på en öppenbar bluff? 

Är inte det märkligt? Referensen är i så fall mobbningen i skolan, men här har vi bara med vuxna att göra, det är bara de som har rösträtt. Kankse folk är blinda, de har inte referens-ramar, vet inte vad som är normalt och inte. De kanske tycker det hela är lite underhållande, atombomb över Iran? Hahahahahah, ja då blir vi av med dom..? Är det så folk tänker där borta, det är trots allt långt dit med. De kanske bara har en dum kultur? Hahahaha, atombomb över Berlin? Och snart sitter det i halsen, sedan de samtidig blåsas bort och ut i evigheten? JA det roligt att skratta åt andra långt borta, sedan det inte hade med oss att göra, då det är långt bort i en annan sfär, en kan vända på normer, men att vända på verkligheten eller normalen, och förvandla den enligt receptet till, det nya normalen, kanske inte funkar, sedan det är allt vi har?

En annan fråga är om livet i allmänhet har blivit värdelöst för många, särskilt spänningssökande, som i dag är hänvisad till spelbolagens kronofogder, då alla andra spänningsvägar är täct av EU-mattar, utan skadorisk, jag vet inte och det är därför jag frågar. Att förstå verkligheten är troligen långt svårare än vi trodde.

Att vända på själva verkligheten har varit en metod för flera och de bheöver inte vara några höjdare alls för att göra det, själva galenskapen i det lockar tillräckligt. Det att vända normalen i stället för normen, känns kanske tryggare än att vända på normerna, som trots allt kan kännas långt närmare. 

I sagan om Sjeik Trumf i från fjärma Östen, skall vi följa en modern hjältesaga, så långt borta att den inte har någon anknytning till verkliga personer, överhuvudtaget.

och vestan-för-måne? nej det är redan använd, Imperiet i fjärma Östen, långt bortanför eller bortom fantasin:

Oasen, serni!

Lös-salet av bloggen har tagit solsemester till fjärma Östen med Konkord, så då måste min kära enorma publik vänta med min otroligt givande saga om Scheik Triumf eller på norskan Sjeik Trumf, jag tänker nu att ni biter naglar med eran löständer. Så tänderna skakar. I pur väntan.

Och det måste ni lära er i eran ålder.

Återkommer efter eran solsemestrar.

att 10 år gammal följde jag och kusinen en veckotidningsroman om en schejk, och just då var det den stora romansen, det kan ha varit jag som var primus motor, men inte sen. Kanske var genomsnittsåldern på deras fruar 10 år, sedan det var just då det lät som romantik.

I folkskolan skickade de denna filmen: https://youtu.be/TMiF67ggUOM en riktig romanshöjare från långt bortom all ting..

Tillbaka till herraväldet Oasen som just då hade imperiebesök av kejsare ChaCha Cha och tsar Puttin den första och Samba kungen Amazon den andra.

Nu låter vi dem vara i frid medan de får utfalla sig i imperiets klädkammare.

Och bara slå fast att det är ett riktigt toppmöte eller toppen-möte.

Och arrangör av toppmötet eller toppenmötet var, Av trubbadulla eller mera formellt: Avtrubbad-dulla.

dom som skulle ha varit vägvisarna, samtidens stora hjältar, om de nu inte hade fastnat i klädkammaren på grund av sina lite för stora magar, och hade därför svårt att manövrera sig ut av situationen. Det hela hade kört sig lite fast, där i toppenmötet hos samtidens imperiehjältar, som ägde de fyra moderbolaget, som fanns kvar i världen, med milliarder kusin, syster- och dotterbolag, som precis som garnysten, hade förvandlat sig till en enda knut, som det aldrig gick att få upp igen, och där spillde sannorligen samtidshjältarna bort alla sina undersåtar i en klädkammare eller två? Det kan även ha varit för frestande att få mera godor ut av den enormt glädjefyllda lyxen som de liksom bara badade runt i.

Och Snipp snapp snut, så var hjältesagan slut? 

Väl, vi får skåda långt ut i periferin, för att verkligen fatta hur dom beter sig där, långt borta i fjärma länder.