Min kusin och man gör karriär, dörrar öppnas, och det står folk bakom och runt och dörrvakten öppnar med glad min.
Jag får 99 av 100 dörra i ansiktet, när dörrvakten ser mig. Min bakgrund
gör att jag ät bättre tilll att hålla dörrar öppna för andra. Jag gör någonting fel när jag vill passera dörren, det står en dörrvakt på plats och slänger dörren i ansiktet
på mig, de verkar göra det utan skam.
Jag har haft dörrvaktarana mot mig, jag blev en ung kvinna utan mun, albogar och jag frågade försiktig i stället för att gå igenom dörren, jag blev en vuxen kvinna,
och hade aldrig ork att kliva över dörrstocken, jag blev en mogen kvinna och jag är betingat på dörrar som slår igen, och gärna en dörrvakt som sänder den rakt i mitt ansikte.
Jag har verkligen provat otroligt
nmånga dörrar, och i dag finns det andra skäl till att de skickar den i aniktet på mig, jag hade gillat motiveringen från dörrvakten, men de som står där får inte betalat för det. Jag är fortfarande
för trött till att kliva över höga trösklar, jag har kvar min försiktighet, samtidig har jag i dag en mun och ett språk och en vänlighet när jag öppnar dörrar för folk, men det är mera typ när
jag ser de behöver hjälp. Möjligen är det inte såhär folk dörvakten vill att passerar, det är bra med attityd etos patos och logogs och kunde movera docera deli... fankern vad var nu det sista ordet igen. Retoriken
blev en sådär upplevelse, retoriken är spännanade men dörrvaktarna har sista ordet. Ok jag är inte det retoriken frågar efter, unga lovande som utan fruktan passerar med rätt ord i rätt tid.
Jag har en
misstanke om att dörrvakten luktar dårligt självförtroende när jag närmar mig, och pang så smäller det. Jag lärde på retoriken att kvinnor i min ålder inte ska ha dåligt självförtroende,
det tillhör inte åldern, och att en viss attityd och en viss klädkod tillhör min ålder, där går inte mitt skämt in alls, om att jag köper alla mina kläder på Coop, man skämtar inte på det
sättet i min ålder, det är på fel plats och i fel tid.
Ok, jag har sociala antenner och vet ganka väl vad som inte är ok och vad som är det i de olika miljön, det är nu mera, att jag inte riktig klarar
att leva upp till det när jag kommer till dörren, då jag har låst mig i att dörrvakten kommer att slänga den bara han ser det är mig. Det är sånt men i dag går i Kbt terapier för. Eller hos coachar.
Jag tänker inte ödsla bort pängar mera på flera coachar eller liknande när det kommer till dörrar.
Jag kanske får utbilda mig till dörvakt? Annars är det även möjlig, att när jag möter
pärleporten så slänger de den rakt i ansiktet på mig med motiveringen: du trodde ju inte på den!
Och som tur gör jag inte, tänk att få slängt den i ansiktet du, den allra sista dörren!