även en sorti

Ta skicken där en kommer? Miljörörelsen? Ok, det är väldig många vänsterfolk, och där har ju även jag känt mig hemma, det är bara det att jag aldrig har läst marx, inte orkat, och kommer inte att orka. Det att läsa statsvätenskap, det blir för amibtiöst. Det finns även sådanna gränser, gränser för vad en klarar på. Jag har ju alltid lite svårigheter med normens gräns, jag kan i bland tycka den är löjlig. Men det är så klart inte roligt att bli tagen i att köra 112.

Nomer är ju konsensus, och självklart stör det många om en kör alldeles i fel riktning där. Om normen är att ha läst eller uppfatta miljöproblemen efter marx teorier, så kommer jag alltid till kort. Och troligen har alle grupperingar sina normer. 

Om de verkligen vill ha en normal, eller ursäkta norm-ryttare, så blir det lätt att peka finger på mig. Jag har ju aldrig orkat gruppens lag, den blir alltför snäv, men då saknar jag kunskap som gruppen har. Det finns folk som gilar norm, för att det ger dem gränser, och det finns folk som mig, som redan har andra gränser, och som tycker normens lag är ofrihet. Ja, om inte jag blir normen? Det här blev lite problematisk, jag gilar platt struktur, och då blir det som uren där min far växte upp, där var det inga pyramider, bara gråsten slängt osymmetrisk ut, som en ur eller stenbumlingar, ganska enkelt. 

Kan vissa saker ärvas genetisk från generation till generation efter var en bodde? Sten-uren, den ger ju frihetskänsla och den ligger fin och osymmetirsk platserat.

Karriärister är ofta normativa, de vet vad som gäller i sin miljö. Det är ju som en karta då. De som inte är det, kan ha varit det, men ramlat ur, pga av familjen sin. Men har en först ramlat ut, så får en eller fick jag, nya glasögon. Och med dem ser världen lite annorlunda ut. Om en får nya glasögon, så ser värdlen annorlunda ut oavsett.

Där på ett sätt har vi nu vi och dom, de som inte ramlade ur normen, och de som fick gå livets hårda skola. Den är inte karriärists väg, den ser helt annorlunda ut.

Ganska enkelt och brutalt.

vad är det?

Det är kort sagt integritet? och sedan vad är det? Det är väl induvidiellt. Men alla har en gräns för närhet, och vad de tål och hur närma andra för komma. Det är varje människas gräns. Och sedan är det gränser för vad en får göra. Om en kliver över en människa, förstör en människan, och om en kliver över normens gräns, så kör en 112, på miljösidorna? Ja säkert.

Det är inte mera finurlig, när något gör ont så är det ont? Inte riktigt, det är när det känns olika att moral tillkommer. Man får inte ge sig på barn t.ex fast det känns gott, enkelt sagt. Men det svåra är, att när fel folk äger moralen, så är det diktatur. Moral är med andra ord lite abstrakt, och då blir gränserna suddiga, och olika.

eller långdryg? Säkert. om jag menar att jag har rätt, upplevs det ju så, om de inte tycker det samma. Begrepp som ont och gott, rätt och fel, stör många. Det är något som de inte känner tilll eller avfärdar. Så olika är människor, att det är olika kompass vi går efter. Om jag går efter min, så vill andra gå efter sin. Tolerans är väl att acceptera det.