göra

Hur kan man kalla människan intelligent. Vad är intelligens, är det rätten att utrota dem man inte gillar. Ok låt oss säga att det är intelligent. Du mot jag och du vinner. Pang och sen är du en vinnare och jag en förlorare. Men då är avsaknaden av respekt en faktor i intellignensen, är det intelligent? Att förakta och sen utrota dem man förkatar kan ses som ett vinnande koncept. Men den baseras på en förmåga att utrota fiender. Om man nu föraktar så finns ingen repekt för någon annan. Förakten är en del av grundläggande inställning, det är förakt för de som är svagare, dvs i princip alla, djur jagar man och skjuter; stora satussymboler, bilar flyg och jättehus har värde, men inte de som har mindre av allt detta. Att förakta sin mor sina morfäldrar, de är ju gamla och kan knappast gå. Det kan ha varit en konkurransfördel, en gång i tiden. Nu är det bara förakt. Vi sitter med en överförbrukad jord, den är snart tom, förakten förstår inte att du inte kan förtara livskällan, förakt fungerar inte när fineden bli den du är beronde av för att överleva. Stupidio, Äh! Förakt är inte intelligent, du vann inte, du är i färd med att förlora, men är för dum till att förstå. Jag vill inte se dig och lämnar, då förakt är frånstötande, ocharmigt och äckligt. Om jag förkatar dem som förkatar, tja det är nära ögat, förakt odlar förakt, jag måste komme mig bort i tid, de är som vampyrer, förakt smittar, och om jag föraktar dem som förkatar så är jag med i ett spel, och tar del i spelet som heter bara: Game over.

Jag har flera känslor än förakt, jag sörjer. Det är dags att hitta varandra, de som har något mera än förakt i sig, om det är intelligens? Det kvittar, det handlar inte om intelligens, det handlar om överlevnad. Då handlar det om att hitta de som inte föraktar. Och sedan överleva.

att det inte är gott för något?

Börjar livet vid noll, när du inte har mera kvar, tänker du, när det inte finns mera att kämpa för eller emot. Den dagen du inte kan klara mera själv, du måste fråga för att överleva, krypa till korset, lägga framtiden i andras händer. När resignation, accept eller bas är nivået, när du kan skrotas, eller någon ser i nåd med dig. Allt måste omvärderas, Vad är en A, egentligen. och vad är vänskap, vad är en relation egentligen. Börjar livet just där? När avmakten har blivit vardag, och tramp och trump har vunnit?

De vann makten, men inte livet?

Finn fem fel, just dessa passar inte ihop. Men är inte detta bra? Jo visst, men allt till sin tid. Låt oss säga motsatsen; utan moral, okänslig oansvarig. Fin tre fel. Just! Det är ytterpunktar, och om de levas ut dagligen, blir dessa inte riktig bra.

Av en människa med fem fel, kräver människor till slut det omänskliga, det finns bara krav och inget givande, det blir obalans, och fem fel fölorar framtiden sin. Tre fel har fördelarna, det är bara att leva sig själv ut till fulla, det finns ingen förväntningar, alla blir glada om tre fel visar dem lite nåd.

Dessa ytterpunkter finns och jag var en av dem, kan man fortsatt vara, men inte leva ut? jag hoppas det, det går inte att kasta pärlor för tre fel. De gillar inte pärlor. Pärlorna är för dem värdelösa. Fem fel måste leva i samma värld som tre fel, och konsensus råder.

Tre fel anpassar sig aldrig, så det får fem fel göra, men med att behålla sina värden, utan att anväda allt, aningslöst alltid och ambisiöst, då väntar drenerande, död och demensvården 30 år i förtid. Fem fel måste spara sina förmågor till när det passar, det passar inte alltid. Folk gillar det inte, fem fel blir anklagen för att vara förmera, beräknlig och konkurransbenägen; så ser det ut i tre fels värld.

Vi lever i samma värld, konsensus råder, det går inte att kasta pärlor på tre fel häller, pärlor har inte samma värde i världen. Det finns olika spelreglar, det finns de som tyrcker fel är rätt och rätt är fel. Du måste spara dina pärlor, en dag kommer någon som behöver dem, som är vacker nog till att ta emot, så du måste ta hand om dina pärlor med omtanke, och vara klar över att detta är din pärlor. Du kan inte trycka pärlor i tre fel, det är inte något för tre fel.

Men om du bevarar dina pärlor, vårdar dem, så vill du en dag ha något att ge några när någon behöver det som mest. Om du har turen kan detta leda till ett långt och lycligt liv.

Snipp sanpp snut, så var äventyret slut.

Jag har betat av sorger efter sorger, och är nu framme vid den gröna sorgen.

Jag liknar mycket på min far, han gick i ett med naturen, bara i naturen kunne jag uppleva han som levande. Jag går i ett med naturen med, varje övergrepp känns som ett övergrepp på mig. Inte att jag inte påverkar naturen med negativt, jag bor i en stad och det är inte bra att vara en människa, varje gång jag andas eller pruttar, blir det en del av klimatgasarna, ja värre en någon ko. Jag kan snart inte ha med människor att göra, livte mitt liknar inte någons. Jag befinner mig i sorger i olika färger. Och delar med mina interesser snart inget med någon. Inte någon vill höra på mig där jag står i naturens kamuflagefärgar och vrålar som en ko om utrotning, miljöskänding och klimatavgasar. Ingen lyssnar eller bryr sig om min gröna sorg, det är bara mig där ute och som är en del av naturen de ger sig på. Mobb inte kamraten min, hen heter mygg. Ja just mygg. Låt mossan leva. Drep inte min sångfågel.

I dag är det illa, snart finns bara kråkor och kajor kvar, naturen är behärskad och vi har behärskat den. Det ser inte ut. Men nästan ensam står jag och är det bara jag som ser att det inte ser ut? Jag har barn och ville gärna att länken skal fortsätta, barnbarn och blommor och bin och ett levande hav som lever under ytan.

Den gröna sorgen blir tyngst, jag har aldrig riktig vågat att känna på den. I den gröna sorgen finns det kollektiva mislyckandet. Det finns rösten som aldrig når fram, det finns inte många som ser sig som en del av naturen. Den gröna sorgen är den ensammasta sorgen, den råkar några få som inte riktig är som andra, det är dem som inte riktig har samma vett som andra, som inte gör som andra, som inte gillar som andra, som ser världen igenom gröna glasögon, och det är inte modernt, det är inget spännande, det är en tråkig färg som går i ett med naturen. Just ja, den gröna sorgen handlar om att de ger sig på det gröna just för att de inte kan se skogen för bara träd.

19 februari i det herrans år 2017 var det pluss 9 grader i Norge, det borde ha varit -25 om det var på riktig. Det är på riktig men är fel, jag är igen på karneval och karnevalet är på riktig för resten av mitt liv. Livet är en cabaret och en teater, och jorden är kulliiserna. Snart är teatern slut, men vi kan inte lämna, vi är en del av tragedin, och måste vara med till sista slut.

Om det inte är möjlig att byta teaterscenen med något vackrare? men herre gud da. Folk vill inte, de vill gasa på till sista slut, det är en mänsklig rättighet nummer ett, rätten till ett kollektivt självmord. Det viktigaste är de mänskliga rättigheterna, de står över jordens rättighet.

De är många mot en. Snart 8 miljarder mot en ensam.

Mobb inte kamraten min: Kameraten min heter Morsa jord!