även en sorti

Jag söker jobb, är mycket kompetent, ja väldig utbildat. Jag har inte fördommar, jag har klara åsikter, kan se ting i deltaljer och perpektiv, jag är mycket engagerat, är duktig att formulera mig, är losningsorienterad, kan jobba med kontuientitet, kan fokusera, kan följa en instruks, kan arbeta självständig, tycker om utmaningar, gillar alternativa och krativa sätt, är kunskapsrik, allsidig, är engagerat i de flesta samtidsfrågor, har ett gott humör, är observant, har servicinställning, kan analysera, kan reflketera, kan prata och hålla mund.

Vill gärna jobba med idéer, strategier, gärna för miljörörelsen.

Kan gärna jobba med utsatta barn, de som ingen gillar, de som risikerar hamna snätt.

Kan inte jobba 8-17, kan inte sitta i ett kontorslandskap, kan inte ha strikt hierarki, kan inte ha för många kollegor, kan inte ha tvungen kafferast, orkar inte homogena miljön, blir lätt trött, kan inte åka i rusningstrafikken, har datadyleksi, orkar inte konsensus, cyklar gärna till jobbet, vill inte göra mycket arbete och samtidig ha lite att säga tilll om, har dålig rygg och frusen axel, har ett bardomstrauma, kan inte ha kollegor med för liten empati, vill ha plats utrymme fönsterplats, kan inte jobba i källerlokal, i tunnelar, labyrinter eller komplett själv.

Nu så långt har ingen ansett mig för en resurs, mer troligen så har inte jag upptäckt det. Det är möjligen att ni måste skynda på om ni skall hinna få just mig som anställd, då jag möjligen inte får fred efter denna jobbansökan, telefonen ringer kontinuerlig, inposten strömmar in så den krasjar hela nätet, bilköerna stratar vid Katrineholm, Sl måste utöka kapaciteten i tennlebanan och busstiderna, jag måste börja skriva autografer. Ni måste synda er innan någon hinner före er! Ja just jag har även en bra fantasi, det kan vara det är den som krasjar hela min jobbansökan. Folk med bra fantasi, vet en ju inte riktig vad kan ställa till med. Eller hur?

Just det är jag med, jag borde egentligen leva på skyddat bodende, jag borde ha bodyguards, jag borde vara på vilehem nära havet, jag borde fått göra det jag ville som barn: sjunga och dansa, så jag inte behövde tänka för mycket, jag borde få vara glad, jag borde ha någon som tröstade mig lite om alla dessa miljöproblemen, jag borde fått ha börja läsa bara positiva miljönyheter, jag borde ha bara snälla folk nära, jag borde känd trygghet, jag borde ha varit trygg, jag borde få någon hjälp i bland, jag borde få leva det enkla livet, jag borde inte stå främst i fronten, jag borde ha kunnat varit jag, jag borde inte vara dränkt med problem, jag borde få vara en enkel själ, jag borde fått hjälp med kvarnstenen, jag borde komma bort från folkmassan, jag borde lämna eländet, jag borde kunna anvädna det jag kan, jag borde vara deltagare, jag borde i bland få sitta i mitten, jag borde få del av varmen, jag borde inte jämt sitta längst ut, jag borde få vara lite mera dum, jag borde få enkla uppgifter, jag borde fått stöd, jag borde få vara kunnig, jag borde få se på komedier, jag borde få enkel humor, jag borde fått flera blommor, jag borde ha bättre vård, jag borde ha haft hjälp med armen, jag borde inte skriva mera retorik, jag borde få ha snäll familj, jag borde ha skjuts i bland, jag borde haft någon som kände mig, jag borde haft lov att sörja, jag borde haft lite mera uppmuntran, jag borde haft lite mera input, jag borde haft lite mera tur, jag borde haft en silversked i munden, jag borde haft flera T-shirts, jag borde haft en list i golvet, jag borde haft hjälp med elementet, jag borde haft lite mera ork, jag borde haft någon som hjalp mig med retoriken, jag borde haft en hemort, jag bore haft släktningar, jag borde haft flera telefoner, jag borde haft flera som ringde på, jag borde haft ett enklare liv, jag borde inte bara jobba ideelt, jag borde fått dansat, jag borde snart gå och sova, jag borde haft en bättre seng och jag borde haft en nattlampa, jag borde haft någon som släckte ljuset och sa god natt sov gott, kära du.

I dag råkade jag träffa en dam på bibliotket, som intervjuade folk om området. Hon hade ett projekt på konstfack. Vi kom in på miljön så klart, och omedvetet hade jag sänkt henne ned på mitt nivå, när det gäller framtidstron, den var redan skral hos henne. Sårbarhet kallas det, och sedan fick jag försöka reperara skadan, med att justera dystomin eller dystopin. Nej, det går inte att sänka folk, hur fankern informerer en så att folk motiveras. Miljöfrågan har gjort något med mig, jag representerar en dystopi, som jag knappast kan leva med själv, jag skall motivera mina egna barn, inte sänka dem häller. Dessutom vet ingen om framtiden, den kan förutsägas som prognoser och scenarier, men för att leva eller överleva, så kan en inte bli dommedagsprofet, eller bli ett miljöproblem själv. Jag behöver nog någon bättre här. Man skapar ingen framtid med att ta den ifrån folk. Som de säger på auktionen: Någon bättre?