på en evig sällskapsresa. Jag är stig-helmer light eller stighelmer xxl, allt beronde på, en evig optismist, och en evig tönt på en oändlig sällskapsresa, genuint nyfiken och genuint optimist, nöjd med
litet eller nästan ingen ting, intresserad av allt och ingenting, och när jag får kvistloftet men blicken råkar se ut över landskapet, kan jag utbrista å för en vakcer vy, fast sängen är en och femtiocentimeter
för kort. Detta hopplösa drag, lättlurat och godtrogen, till stupstockar, brunnar utat brunnslock, rottfällor, och rävsaxar, bringer mig tillbkaka till där jag är. Denna sidan är långt ifrån den analytiska
logiska salgfärdiga och skarpsindiga som jag vill vara. Den är hopplöst långt borta från allt jag tycker är ok. Jag ser inte på sällskapresan, då det hela är en hemskt dålig spegelbild, jag har ju
även astigamtism och en stillbild av stighelmer eller mig i spegeln kvittar.