Livet härdar en, och långsamt blir en upplärd, ta inget personligen, det är inte dig men dem, våga stå själv i det, våga 0 likes, det är så många reaktioner, det går inte att ta dem
in, någon kommer aldrig att gilla en, du kan simpelthen stå på huvudet för dem, och de gillar det inte alls, någon gillar inte det, du är oavsett hur du är. Att göra alla till lags, är lönlöst, när
det kommer till kritan, så har du de några som verkligen bryr sig, fast du bara var.
Om jag har åsikter, vill det vara färre som gillar mig, åsikter framkallar ännu flera reaktioner. Och då har du de verklige
få, som förstår att ingen människa är en åsikt.
Apropå, när kommentaren, kapitalistisk planekonomi, stod skriven på f...boken måtte jag le, det är ju det, men när du använder de
orden, triggar du getingarna i getingboet. För att säga något utan att det skall tolkas som ett krig, måste en hitta ord som är neutrala, och inkluderande. Avmakten hittar lättare fram, om den hittar orden som inkluderar alla.
Det kan kallas fegt, men låt oss säga att det funkar.
Om det är orden som gör att vi inte möts, så kan vi kompromissa lite granne med dem, eller hur?