även en sorti

om förluster botas med sorg, så gör inte orättvisor det. Högst troligen passar ilskan här, för att reparera orätten. Medan den sörjande är gråblek, är den arga stark. Det uppskattas inte, och många famijer som inte önskar rättvisa slår ned på det. Att bli arg är nog en naturlig reaktion, men när den blir blockerad, uttrycks den för ofta för starkt. 

Jag har många bra drömmar, inte är de bara post häller, i denna sömlösa natt, somnade jag några minuter och hann att bli arg. Då förstod jag hur viktig det är för hälsan att vara det. Det är inte bara sorgen som frigör, även ilskan, och där och då du tar tillbaka ditt livsutrymme i samma vevan.

Rätsidan eller motsatssidan av min ursprungfamilj, som visst finns, får mig i dag att le. De är så annorlunda, och det mest tokiga kan hända, i en lite upp och ner-vänd tankegång. Min mor kan göra de otroligaste stönt, som då hon voltade bilen, och klev ut, lika hel och ren.

Hon hade skrivit brev till Hoem, en norsk författare, som har skrivit en bok där min fars namn nämns, hade det nu varit min far? nej det är det inte, men strunt det samma. Jag har i sanningens namn aldrig läst någonting av Hoem, men min mor hade skrivit till han att jag var intresserad av att läsa hans bok då min fars namn var nämnt, och sant är det att jag sa så till henne då vi tillsammans gick förbi hans bok i biblioteket. Men inte att hon skulle skriva det till honom personligen. Det finns orsakar till att en krymper sig, då när familjen har en stil som motsvarar opan da gandam, det spelar då ingen roll om du är känd, då kan du i alla fall få ett personligen brev. Som om vi vore bästa kompisarna. Något från min mor har jag, en rätt fram stil, där jag kan prata lika väl med kungen som med hans skopussare. Och min mor menar väl, troligen, då hon vill att jag inte skall känna mig liten. Men Hoem och jag kan nog inte bli kompisar, jag har inte läst hans böcker än, och han inte mina. Då har jag inte skrivit några.

I dag på distans kan jag roas över några av min mors sidor. Hon är långt modigare än jag, och med sitt sätt kan hon verkligen snu upp och ner på saker, hennes sätt kunde leda till revolusion i nord-korea, hon ville säga presis vad hon tyckte, peka och skatta men alldeles inte åt någon, och det ville låta alldeles på ett sätt som får den värsta och bästa diktatorn att böja sig i stövet.