och

Ja visst kan jag prata, jag är väldig duktig faktisk. Men nu då det finns en indelning efter extrovert och introvert, måste jag medge att nio tiondelar av det jag tänker stannar där, och det är en hobby att tänka. Vad nu meningen med det är, då Ingen får någon glädje av det. Jag tror även inte att mina tankar är så fantastiska att de borde komma fram alla ihopa häller. Den introverta sidan gör att jag ser far framför mig, gubben som nästan inget sa. Men vad med det, visst kan jag prata, och hälst bör det vara något riktig tramsigt. Det är dessa orden som ger livets mening. För mig är det meningen med livet. 

Nu har jag varit inne på min egen hemsida 50000 gånger, jag är nog hemskt självupptagen, och detta firar jag med en selfie, tyvärr får jag inte se den här, det är ju anonymt och bara för mig

Den vita bakrunden stör mig och mitt motto: Det går alltid mot vår.

Det ser mera vinetrlig ut, ovh kanske går det allltid mot vinter, faktumet är att det går runt och runt. Jorden roterar rundt Solen med en fart på 107 200 km/t. Och om sin egen axe vid ekvator er rotasjonshastigheten på 1670 km/t.

Ta på säkerhetsbältet, vi är alla prisgivna jorden Tilt på tivolit vi är med på en kort stund, då vi alla är selfies och varken kan eller vill se den roll vi har egentligen.

Vi är prisgisvna Tilten och borde fokusera på att inte tappa löständer paruk och glasögonen på vår korta färd runt och runt och runt och runt och runt och runt.

Nu kör vi: Håll fast på eran löständer!

Varje vår brukar jag drömma att det har blivit höst, jag är då ingen höstmänniska. För allar första gång drömda jag nu på sensommaren att det hade blivit vår igen. Jag har bytt motto ifrån: Det går alltid mot höst till:

Det går alltid mot vår.

Trots mycken motgång de senaste åren, finns det liv i mig som vill fram och upp och även en gång långt tillbaka i tid, då det var motigt, drömde jag att bland allt det bruna döda graset växte fram och upp en grön spira. Hoppet är ljus grönt och "det fins håp i hengnede snøre"

Gott mot gott folk!