och

Människan är skapade högst ointelligenta. Att sluta producera mat, och sedan importera den från andra sidan klotet. Hur kunde de hitta på något så dumt? Vi tar det under mikroskopet: Idén var att det skulle produceras där det lönade sig mest. Ok, appelsiner har sen länge kommit från medelhavs-länder.

Men om nu maten produceras för att tillfredställa en omättlig marknad här i norr, hur blir det då? Vi kan börja med kläderna i bomuld, trots allt är det svårt att producera bomuld här i norr, men nu hade de ju kläder här i norr även förr i tiden, eller är det så att de inte hade det? Ja, det är mångt det går att fundera över. Men om du skall massproducera billiga kläder av bomuld för en köpgalen männiksomassa som vill ha det riktigt billigt, här i nordre norr, så måste du odla hemskt mycket bomuld, snabbt. För att få till det så måste man av med skaddjur och andre paraciter rätt effektivt. Nej, man plockar inte bort skaddjuren, man besprutar dem med gift. Ja riktig bra med gift, det finns ju flera oilka skadjur, här räknar vi bort människan. De måste förgiftas så inte skadjuren tar dem först, så klart. Sedan är det ju folk som jobbar i näringskjedjan där nere med, arbetarklassen har det jobbbet. Och vi kommer inte på tanken att gift inte är så bra för dem häller. Sedan lagas kläderna i China, står det ofta på dem, det är billigast att laga dem där. Bomulden måste transproteras, miljövänlig transport?, knappast!, och där finns det ju även andra paraciter, nu räknar vi bort människan här med, som vi måste förgöra, med mera gift, och sedan så säljer man kläderna i alla möjliga affärer med riktigt fina namn och gott renommé här i vår nordliga utpost, vi klär oss som prinsar och prinsessor, och med olika märken, som ger status, och vi har lagt våra jaktmarker till köpcentran, det ena större än det andra. De säljer allt vi inte behöver och mycket mera till. Till slut behöver vi det, för annars är vi alldeles uträknade.

Vi vill ha varan så billig som möjlig, det gäller våra kläder och maten och interiör och exteriör, så billig att det inte skall kosta oss någonting. Men hur blir det då, där det lagas. Skall det nu vara billigt, så betyder ju det att man måste göra det så, att vi kräver att de som odlar och skapar kläderna måste producera mycket och betala dem minst möjligt för det, det blir ju osnällt, eller? Djur i bur, ger mycket kött, men då är ju vanvård av djuren ett måste?, och för att betala minst möjligt för kläderna som skall resa jorden runt, så måste vi förgifta den och dem som gör det.

Men otroligt nog så är det gift i dem när vi köper dem och den med, kläderna och maten. Är vi alldeles korkade eller. Vi undrar på varför dödliga sjukodmmar ökar och ökar, och ger den enskilda ansvar för att han blev sjuk och för att bli frisk, och sen kler vi oss i kläder och äter mat besprutade för just att hålla liv borta från det och den. Här kommer den mänskliga dumhet fram när vi kollar i mikroskopet. Om vi äter gift, fast den är väldig billig, så kan vi ju inte kräva att vi blir friskare av det, eller? Ekonomiskt har vi fått det till så att BNP växer dess flera läd i transportkjedan som finns. Det lönar sig till slut hela galenskapen. Men så är det självklart inte på riktigt. Nu håller jag på att tappa tråden, det är inte så lätt häller att klara att hålla fast i den. Men något skorrar verkligen här. Vi här i den nordliga av de nordligsat utposter, är de rikaste och skall ha den billigaste mat och kläder, vi köper extremt mycket billig mat och billiga kläder, vi får livstilssjukodmmar och ingen berättar att vi varken inte behöver äta gifter eller klä oss med dem. Gifter som är menad att döda de andra paraciterna, så vi hinner före dem. Något här är inte bra, ja visst har vi börjat att köpa ekologisk, det blir en fråga om ekonomi, att välja bort gifter, men sedan transporteras den fortfarande halva klotet, medan matjorden här i norr blir till golf-bana för härrskapet, och plats till ännu flera köpcentra. Nu börjar det att bli rörigt för mig. Är det jag som är riktig dum här, eller varför tappar jag tråden hela vägen. Jaha det är hela poängen, det finns ingen riktig tråd i denna soppan.

Oavsett, är det människan villkor, att inte veta, det kunda ha varit meteroiten i mumidalen som var på väg mot jorden; människans villkor är att inte veta och inte kunde styra sitt öde oavsett.

I det måste miljösaken vila lite, jag har försökt, men Muren av kafka eller sartre eller vem det nu var, som utgör Makten är vattentät än så länge, de har ju något obekvämt framför sig, de som äger Muren, för att när den spricker, kan de inte äta sina pängar.

Jag kommer att släppa där, bloggen facebooken mm. Allt har sin tid, nu måste jag gå vidare. Facebook är stagnerande i längden, bloggen med. Och hålla min lovnad om att vid julen går grensen.

Människan kan inte skapa sitt öde, det finns några mycket större krafter i världen, det är en frigörande tanke, vi vet ändå för lite oavsett. Och vi försökte styra och kontrollera naturen och det gick inte bra, men i bland får man även släppa att försöka styra människans öde med.

Den som är engagerat släpper aldrig ett engagemang, men att stagnera är inget för mig, egentligen. När något inte fungerar, så är det dags att gå vidare, och det tänker jag göra.

Men vi ses i gen före eller senare alla goda miljövänner, det verkar vara så att spåren korsar varandra, för alla som följer samma riktning.

Gott mod, gott folk. Det går alltid emot vår, och då spirer och gror det igen!

Jag sätter mina odds på våren!

Med att inte ta ställning, inte kunna eller vilja, sitter vi i dag alla på ett imaginärt koldrivet skepp, som är ut ur kurs och med full fart, måste gå rakt in i väggen, ja det får bli det ordet; alla vet att inte något kan växa i det oändlig, det är så enkelt att om vi skall ha mat över vintern, så kan vi inte äta upp den i november.

Hur blir detta?, det finns säkert prognoser och forskning och folk som fattar. Vill det bli krig innan? Eller vill epedemier hinna nå oss, vi har ju forat fiskar med antibiotika ju. Antitbiotika-resistens är ju något allmänt känd; andra pratar om en digital kollaps.

Framtiden ser inte ljus ut, media har försummat sig, här pratar vi om vanvård, medveten vanvård!

Politiker har dröjd till 00.30, och krigslist har fått fäste runt om i världen. Och om inte epidemier och krig hinner före, så är naturens skafferi tomt, förgiftat och uppvärmat med för hög temperatur. Det går åt skogen! Eller finns det en framtid, bortanför samtiden, där folk samlar sig runt ruinerna och livet fortsätter, med människan vidare?

Det är väldig sorgligt för en som gillar människor. Jag gör, och den ursprungliga estetik, nu har vi snart förringat och klottrat ner allting; hur kan jag orka gå med de gamla sår och se på hur de sårar varandra och jorden? Galgenhumor? Nej detta finns inte roligt. Att se en annan väg, nej här finns ingen utväg, att gräva huvudet i sanden, nej även där är något fel.

Jag har varit med på fars begravning, det räcker, det är nog, jag vill inte laga en massgrav för framtidens barn. Hur kunde de bete sig sådär. Det är mera än tankelöst, det är likgiltighet. Hade de inte haft barn själva ville jag trott det var sadism. Hur kan de sända platta humorprogram, det är som att skratta åt sorgen. Hur kan de laga platta program. Hur kunde de? Hur kan de? Jag har haft 70 X 7 sorger, det borde räcka. Jag vill inte se in i en framtid som är dränkt i sönderfall och vattenmassor. Vad är det med folk, saknar de föreställningsförmåga, varför är det bara vissa som förstår allvar, varför just jag. Jag tvättar mina händer lika med pontus pilatus eller pilates i dagens samhälle, hur kunde de låta skeppet medvedet sjunka, de kan då inte ha någon plan-b de häller, bunkers ger inget bra liv, det är helt meningslöst att försöka vara ego.

Hur kunde de låta det gå så långt när varningsklockor och alarm och vrål har varnat i över 30 år. Hur kunde de missa ljudet, hur kunde de leva, äta, gå till sitt jobb, gå hem igen, möta barnen som de har svikit, hur kan de gå hem i morgon till barnet de svek. De kan inte säga: förlåt! för de visste vad de gjorde. De kan läsa, de förstår, men vägrar att låta det gälda dem, de ser med förakt på folk som larmar, de ser på förakt på dem, för att de gjorde det de borde ha gjort. Hur kunde de fästa upp hela förrådet i november, de vet ju hur länge det är, hur lång tid det tar före ny gröda växer fram ur jorden, och att de svälter ihjäl innan. Hur kunde de lotsas och kalla det konspiratorisk, de har ju gått i skolan ju, och kan läsa, de föstår ju att vi inte kan tömma haven, frögifta marken, smälta isarna för stundens uppvärming. De kan då inte vara på ett evigt partaj, på kvällen måste de då tänka! Hur kan de ligga på kvällen och veta att de möter sina barn nästa morgon, en tvåårig med fullt förtroende, till den vuxna mamma och pappa som tar bilen med dem i till jobbet nästa morgon, och släpper ut sin årsrasion i rushtrafiken, hur kan de planera sin resa till Thailand veckan därefter, med barnens förtorende, då använder de upp barnens kvot med. De gör barnen medskyldiga i det kollektiva likgiltiga agerande, som de vet går åt skogen. Hur kan de möta sin tonåring som kommer hem, full av liv och planer, när de vet de har tagit hans framtid. Vaför går de inte och gömmer sig?, hur kan de kliva ut i teverutan och skamlöst prata bort det och det faktum att de begår en dödssynd. Alarmen tjutar, det finns ingen ursäkt för det de gjorde. Livet skall gå vidare, man skall begrava sina förfäder, man gräver inte en massgrav för den kommande generation.

Hur kunde de?  Tårar täcker inte denna sorg. Den var för grym!!!