violer

Ok det blev en slitsam resa till USA, och vi bor i en förstad och jag har sovit dåligt, vi bor så avsides att vi inte ser någonting som liknar New York, i natt blev vi förskt invaderat av en Italienare som de ville ha in på rummet, axeln skavar och jag är på dåligt humör. Klockan går ju alldeles fel här och från 2 ungefär har jag vakat.

Fin fem fel; gå inte in på Facebook, när detta är grundhumöret, jag blir sänkt av allas jäkt för att stå högst i hierarkin, som även finns på Facebook. Facebookskungerna och allas kamp mot alla.

Jag tycker inte om USA, denna sunkna förstad kunne ha varit var som hälst, det är inget glamour och inge estetik inga djur och mycken trafik. Hotelets interiör är som studentbyn på Fantoft i Bergen, där jag fick vägglöss, jag får det garanterat denna gången med eller en annan typ muterat löss som är tjugi gånger värre, de gillar ju gmo här i USA, så varför inte vägglöss som anfallar en stackare.  I vissa situationer blir en antihjälte. Nu är jag inte hög i hatten och inte utan häller, jag är ju en ganska kort människa som i bland kommre alldeles tilll kort.

Måste jag skriva om döden just nu när jag är så trött att bara livet verkar vara en öken, väl inget tidpunkt passar bättre, då öken och döden nästan rimmar.

jag var 14 då jag såg döden första gång på nära håll, nu förvränger åren minnesbilden, men som jag kommer i håg satt jag i timmar och såg min mormor dö, vi var hos henne då hon dog, ja inte mina kusiner då, men jag var där och möjligen min bror, och mina mostrar, men i mitt minne sitter jag där alldeles ensam, medan min mormor kvävs på grund av vatten i lungorna.

jag har aldrig reflektert över det som konstig, jag har alltid varit stor, men efter den dag tog kung död ett grepp om min hals, och kung död hade ångesten som vän.

jag har en dotter som är 14, jag ville inte satt henne i samma situation, en knopp måste få springa ut och blomma innan den bekantar sig med kung död. Den skall int vara en ledsagare medan man är ny och ung och vacker och inte funderat i livet, när man hälsar på Döden.

Döden är inte farlig, efter men döende är farligt, du har inte längre en chanse, du är alldeles chanslös, du kommer inte levande ur greppet på kung död. han vill inget väl, han stryper dig han kväver dig han användar de sämsta metoder, när han tyner livet ur dig.

Ärlig jag är int rädd för döden efter jag har dött men jag är livrädd för döendet.

livet har varit moment 22 och livet har varit Mission impossible, mina uppdrag har varit långt över min kompetens.

Men någon gång måste jag ta itu med mitt första möte med Döden, jag var ung och inte alls förberett på att möta Dödens allvar.

Är Våra Känslor:

Sorg, man gråter INTE så någon ser, den får VI inte ge utlopp för!

Illska, man måste gå kurs i dag för att visa den på rätt sätt.

Skam på den som skäms; den får sitta i skamvrån.

Skuld; ingen vill äga den, men gärna ge den till mannen grannen och alla annan.

Avund och misunn; den äger vi inte och det är verkligen grannen mannen och någon annen,

Som inte förtjänar att blommorna växer just där.

Glädje; nåda vara den som öppet visar glädja.

Ledsen rädd och ängslig: looser-förmågor.

När känslor blir tabun, blir vi antigen hårda kalla eller kasus, dessutom smittar känslor;

så akta er att komma nära någon som ännu lever.