Sömnen kallas även den lilla döden. Vi glider ur medvetandetillståndet tappar kontrollen och blir borta ett tag, men efter erfarenhet vet vi att vi vaknar upp igen.
Men för någon kan det resultera i Insomnia.
Jag började fundera över gud och himmel och helvetet då jag var 10 och gav Gud chans på chans, till jag drog konklutionen att jag inte har någon relation med han.
Med åren har det mognad till att insikt om att jag
inte förhåller mig till någonting som jag inte förstår mig på, och himmel och helvetet, det måste nu vara just en av många liknelser i biblen.
Jag har ett stort så inuti mig, och det är från
min familj och släkt som inte var ok och som lämnade mig åt mig eget öde.
Och just himmelen är inte någonting för mig, jag har ingen jag vill se igen.
Men mina barn då, så klart jag vill att de
skall ha det bästa livet, men sedan jag inte tror på något därefter, hoppas jag vi klarar att ha en fin relation just i detta livet.
Om man nu skall vara bokstavtro, så står det även att det är lika svårt
för de rika att komma in i himlen som det är för en kamel att komma genom nålögat, det står även att den första ska bli den sista och den sista först. Och att himmelen tillhör de saktmodiga, och utan att
vi blir som barn igen...
Det skulle säga att himlen kommer att vara befolkade med människor söder om sahelbältet?
Ett evig liv, hur kan någon ens tänka tanken på hur långtråkigt det skulle bli,
utan alla gräl och disaharmoni, i all evighet. Och inte kommer släkten ha större intresse för mig där än här och vica versa.
Som jag ser det får vi en chans och det är här och nu, livet kan vara ok
det om man förvaltar det som det vore den rikdom det kan vara, det gäller att ta hand om det och de som betyder något för dig, det handlar om att ge, det handlar inte om att vinna alla pengerna, alla konkurranser, det handlar om att vårda
det inuti sig själv som är levende och att vilja välja våga möta människor och miljö med varsom hand.
En dag är vi borta men spåren lever efter oss, de lever vidare hos alla vi mötte på jorden
och hos barnen vi lämnade efter oss.
Det är viktig att i spåren vi lämnar efter oss, kan det fortfaradne växa blommor.