för besserwissers

Nu kommer moralisten, tänker folk, med pekfingret och budordet, du ska inte dricka häller!

Nejdå, jag förstår att en slappnar av etter en öl eller två, men kulturen, vinkultur, ölkulturen, kräftskivan, snapsvisor, vilka fruktansvärda vanor, och när en går genom söder så stinker det hasch, så att kvälningförnimmelsene kommer on igen. Jag gick på folkhögskolan, då de rökte på, jag spyr av doften, att jag är tråkig och fisefin, det är det samma som pruttfin, nejdå, jag tycker det verkar menigslöst och tråkigt, att jag är fästbroms, nejdå, det beror på vad en menar med fest, att jag är moralist, tja lite granne kanskje, att det är coolt, nej tycker jag inte, det blir allt svårare att kommunicera, att det är roligt att släppa sig loss, är det? Jasså, släppa loss vaddå, att hitta sin mening med livet, eller att livet inte allt är så allvarligt, är det inte? att det inte är roligt med moralpoliser, är det inte? Att jag är skenhelag, jaha, men det stinker fortfarande på söder, jag krymper mig, är det här en röd eller grön stil? Att det är macho, är det? Att det är kultur? Jaha, att livet ändå är meningslöst, ja den känslan kan jag dela. Att jag inte är välkommen med mina stela åsikter, ja men det vet jag, stela samtalen stela ölmärken, fri hasch till medicinsk bruk, ni skojar, gör ni inte, meningslöst, ja den känslan har jag känt och jag kan dela den, drickebröder, whiskeymärken, den bästa ölen, det här blir snart självmord, tycker ni inte? Moralpolis och tråkmåns, besserwisser, kontra vin, rödvin, odla och laga vin, kultur, folklig kultur, samlingspunkt. Usch nej, samling runt vadå, att jag inte får vara med längre, ja jag vet, då jag har varit med om det, kritisk moralist med pekfingret och besserwissermin, utlänning och tråkmåns, men blir en spännande av att röka och dricka, nej det tycker jag verkligen inte, det är jättetråkigt, tråkiga nördmänn, ut av Sverige, fortsatt undrar jag på om fjällen blir bra, jag passar inte in riktig, i de stela konventioner, av festkultur och partykultur, att det smakar gott? Tja jasså, att jag nu är exkluderat för alltid, jasså ja, jaja, så kan det gå. Här i Sverige. För tråkmånsar. Vad jag gör när jag är ute? Jag berättar alla mina skämt så klart, vad annars och annat går det att prata om egentligen, vädret och klimatändringar kanske, att jag verkligen är en festdödare.

Tja, den som lever vidare får veta.

Kan du tänka dig något värre en campinglivet?

Att placera sin stora mage i en campingstol framför tältet, och sitta där dag ut och dag in, oavsett väder och bara glo, eller stirra hämningslöst på alla som går förbi. Är det dem eller inte som är fullständig galna, vad stirrar de på och vad pratar de om i en campingstol samman med ett par till som sitter i frysposition och glor och glor, från 10 på morgonen till två på natten i tre veckor varje år på samma stället i samma position, det är bara stolen som blir mera conform och bilen ökar motorkapaciteten annanvart år och allt är lika överdimensionerat. Tröstlösa träsket, och en öl eller tio på kvällen, varje kväll varje år och samma period. Det ger kvälningförnimmelser att se på dem och gå förbi, det är ofattbart och ofantelig meninglöst, de plågar alla andra gäster, som då bor i en campingstuga, och inte är där för att glo och stirra, de sitter i vägen och det blir aldrig några samtal, då de verkar ointresserade av allt annat än att sitta så och glo tillsammans med frun och glokompisarna, de verkar äta, dricka och glo och stirra, och möjligen sova innan de sitter och glor igen, de gör inget, ingen vandringar, ingen badning, inget simpelthen och depressionen kommer när man ser dem sitta där och glo, simpelthen bara stirra, i sina shorts campingvagnar med tält framför, ja inte tält, det är för primitivt, regnskydd kanske, stora regnskydd och stora campingvagnar och stora bilar och stora magar. Vad är det för folk, vad gör de mina sina liv, vem röstar de på, vad äter de. Ja här är fritt fram för alla fördomar, men det är omöjligt att veta, sedan de sitter som vore de på utställning på Nordiska museet, och vittnar över och om en meningslös tid.