för besserwissers

varför inte.

inte svära i kyrkan? Varför dådå, det är inte något argument att en inte får. Så såklart måste en testa vad som händer då. Att gränsen är definitiv? Ja just, men vem vet det innan man testade?

Jag valde musik på höjskolen eller folkhögskolan i Danmark, och spelade trummor perkussion och piano, ja även bas, för vi bildade ett band. Jag har fortfarande upptag från vårt framförande. Men jag var så försiktig, så jag drunknar i ljudbilden. Musiken hade ingen ansikten, men var en höjdare, då det var så stor variation i musiken vi sjöng och det var som det öppnade sig som en schluss, där musik från alla tider och länder och epoker och stilar blandade sig och blev till något som utvidgade bilden av hela världen.

jag är vattenrädd, men hann lära simma, innan möjligheten var över på mellanstadiet. Jag hann även göra mina första magplask. Det verkar genta sig, därför vore det inget bra med Nobelmiddagen: ursäkta kungen, du har kostymen på insidan ut. Högt säger jag det, för plötslig säger jag det, just när jag ser det. Just då zoomar teven in ögonblicken, och jag inser vad jag har sagt.

Man får inte säga hur som helst, eller hur?