för besserwissers

med livet är att shoppa, bli brunast, fast man vill vara vitast, att visa klänningar kostymer, äta mängder med bara hälsosam mat, gå runt i vita byxor, som inte ska ha plättar, ha ljust lockigt hår, gå runt som ett stilikon, äta på de rätta ställen, ha rätt märkeskläder, träna på sig magrutor, ligga att surfa resten av sitt liv på datan, och undvika att möte folk annat när en känner sig på toppen, det är botten, fast det är mera brutalt, så känner en livet, först när en har det nära. Där i korsningen är nog livet optimalt meningsfullt. Egentligen så är livets premisser ungefär där.

Livet står aldrig stille.

I medgångstider och motgångstider.

Det är att få välja sida, det blir själva meningen med livet. Oavsett hur det skulle gå, så är det bidraget som räknas. Motståndet är alltid i mindretal, och den enskildas insats får mycket att säga till för resultatet. Döden blir mindre farlig, om de val du tog, bidrog eller inte i de avgörande vägskiljen. Den enskildas val är viktiga, då det handlar ständig om vägskille och vägval i människors historia. Döden känns farligare, om livet känns meningslöst. Det är ett slags skilje att kunde välja farbar väg. Det är inte att vinna, men att leda, som är av ytterste kvalité.