Dilemma är att när en säger vem en är, så finns det alltid någon som inte gillar den en är.
Att anklaga andra för att vara högmodiga måste jag akta mig för. Det ligger ju i släkten
min, och omedvetet blir en för lätt påverkad. Om en pekar finger så riktar en tre fingrar mot sig själv. Ingen vill vara dum, dvs ointelligent. Det är jordens undergång. Så högmodig går det att bli, för
alla och envar. Igen, att hitta andra arenor, där de uppskattar det en kan, och där det inte är en uppvisning, är viktig. Att få och ge respekt är framtidsriktad.
Jag har mycket att lära, att låta andra vara
den som är mest intelligent, vore bra. För det kan vara så. Och i grunden är det inte så viktig i det stora och hela. Det beror på på vilka en har runt sig. Av ärliga folk får en veta vem en är. Jag föredrar
ärliga folk.
Igen det här går på tomgång. Sedan jag gillar forum med riktiga folk, så är frågan när jag skall ta klivet ur datorn. Det finns för många obekväma världar innuti
den. Och det passar inte för mig. Om livet är en tävling, och det är det för många, så gäller det att kliva ur de sammanhang, där de tävlar, när en inte vill vara deltagare.