även en sorti

Tänk att blanda sig in i mina historier, vilken chefstönt. Folk som inte skilja på mig och dem, chefstöntigt. Så otroligt idiot, inte veta vem de är. Väl bekomme, det är bara starta sin egen hemsida, om man brottas med identitetsproblem. Och jag vill inte läsa den. Och de skall inte läsa min.

Jag är jag, och dem är dem.

Och sedan skall jag inte odla på vad jag inte vill ha, det är möjlig att jag odlar på ogräs.

Igen, det är inte folk som är ogräs, det är möjligen så att jag borde avsluta ovanan med att sitta här själv och fundera över allt och ingen ting. Jag måste ut och leva, det är där livet är.

Här inomhus växer det ingen ting, ungefär. 

Ja så enkelt är det säkert, och sedan kan jag dumpa sidan. Det är inte roligt en gång.

Nu vet jag ju att finns folk som inte klarar att skilja ut vem de själva är.

Och då är vi tillbaka till ruta ett. 

Det jag håller på med här är ju ingen lärobok, men jag försöker få ordning på mitt eget liv. Det går inte så bra att leva ut sina sidor i offentligheten. Det är inte bra att klanka ner andra som en möter, eller skämta gränslöst. Att lära vad lagom är kan ta ett helt liv. Lösningen med introvert, gjorde att jag missade möten och lärde var gränsen går. Att bli för försiktig, är inte bra det häller. Jag letar efter den jag var, och sedan får allt falla på plats. Att bli den en var, är inte möjligt, det har gått för lång tid, men att komma närmare. Sedan erfarenheten med att följa bara teori, inte har varit lyckad.

Att folk tar personligen, vad jag brottas själv med, är ju olycklig.

Den här lösningen med en anonym sida blev min lösning. Men sedan vet jag inte om det var smart. Det är andras arenor. Men dagböcker har den nackdelen, att de sitter fast i bokhyllan. Det var planen att dumpa siden, tills jag försto, att jag hade levd så anonymt, att jag nästan hade missat livet.

Sedan livet kan vara ok, så får jag göra det bästa jag kan, för att leva det.

Heft mig ej med bagateller det är kärnan som det gäller? Ja visst, jag vet, det är bara inte så roligt att möta dem. Men på ett sätt är det ju verkligheten. Det gäller att skärpa sig bara.