även en sorti

var det det som var början på cirkeln, och är det då en cirkel? Elller har det en början och avslut? Det var då jag började prova minnas att jag såg att de berättelser som hade berättas inte stämde med det jag kom i håg. Det ledde inte till att jag började tvivla på dem, jag började tvivla på mig själv och hade alltid gjort det, det jag såg stämde inte med berättelsen. Och är då viktig vem som har rätt? Nej mera vad som är rätt, så att någon ting blir fast mark. Och jag behöver inte grubbla resten av mitt liv. JAg tycker det får duga, men har inte vetorätt.

är det nog inte att röra runt i.

Jag tror jag varvade mellan rädsla och pur skräck i barndommen, allt lika ofutsägbart. Det är nog det som kallas vanvård i en fin familj. När man försöker ha stort nog hus, till lite insyn. men det var kanske mera nöden jag bodde i, än vanvård. Vanvård hörs planmässigt ut, och inte oförutsägabart. Men jag behöver nog inte fortsätta med det som nästa tema.

Det är för lätt att göra sig själv till offer och då sitter en fast för alltid.

Jag vill inte ha det ödet häller, men häller förknipppas med den glada tjejen som jag var, och är fortfarande i bland. Dramaturgi har jag lärt ifrån famljen. Och det har gjort mig lite annorlunda, eller vanlig ovanlig.

Fjerde grytan jag har bränt ner, nu med havregröt, jag kan inte sitta här nu när det är vår.

Eller hur?