även en sorti

av ett liv.

Jag börjar se konturerna av ett liv ur dimman, det har inte varit något lätt liv presic. JAg har en hjärna som blir så lätt överstimulerad av intryck, jag grät som barn när det blev för mycket, tills jag inte fick lov längre. Jag är inte A4, det visste jag, men jag har aldrig förstått vem jag är. Jag är ju så sabla enkel, och sedan tänker jag på ett annorludna sätt, mera abstarkt och arkitektonisk. 

Och otack har varit världens lön, för att jag inte var skyddat för den jag var, det blev inte värderat högt, och priset för det? Tja, jag kommer säkert att avbetala resten av mitt liv. 

Nej, jag hoppas och nästan vädjar om att det inte blir så, jag har verkligen fått min andel av smuts.

Jag behöver inte så mycket i livet, goda relationer är det som ger mitt liv värde, folk som gillar nerdar som mig.

Och motsaten.

begåvad? eller bara väldig sär. Jag är inte särs begåvat, jag är särt begåvat, då jag föddes hade jag oturen att hjärnen vände sig upp pch ner, jag ser med andra ord världen upp och ner, och för att se som andra måste jag vända allting upp och ner, det är hemskt jobbigt att vara mig, alla som är särs begåvade får diplomer och utmärkeser, jag däremot får ingen tack för att jag vänder upp och ner på deras värld. Otack är världens lön, säger jag och Mickel Rev!, det är i sig själv jobbigt att ha fått sin hjärna vänd, om inte folk visar en smula respekt, för oss stackare som föddes så här. Alla måste förstå att det simpelthen är omöjlig att gå upp ocn nervänd genom livet.

Med all respekt!